Så äntligen en vinpost! Hoppas ni har stått ut med mina minnesbilder från Lund...
I fredags var det som sagt samling kl 18. För att fira att det gått bra under det senaste året har M & P införskaffat Lanson 1976 på magnum. Till det får vi Lanson Black Label som referens.
Lanson tillhör väl ett av de mer kända märkena, vad som kanske inte är lika känt är att Lanson hör till de ytterst få champagnehus som inte tillämpar malolaktisk jäsning. Vinerna är därför mer syrliga än konkurrenternas.
Vi hugger in på båda. Färgmässigt är de förvånansvärt lika, även om det såklart finns en färgskillnad. Men 76:an är förvånansvärt ljus i färgen. Bubbelmässig vinner dock standardcuvéen: efter en stund avtar bubblorna i 76:an, men de känns dock fortfarande på tungan.
Black Label ger ifrån sig en frisk och syrlig doft, vi hittar bl a lite äpplen. Men efter en lite stund kommer en omisskännelig doft av lakrits... supercoolt!
Hur smakar då en trettifyraårig champagne? Gott! Den är fortfarande mycket ung och pigg. Men klart nötig och utvecklad.
Sparringpartnern
2 kommentarer:
Som jag har väntat och väntat ;) Ne skämt o sido alltid trevligt med dryckesinlägg framför allt när de är trettinånting och skumpiga. Verkar som att en Keller kommer att passera mina smaklökar. Kommer dock inte att få möjligheten att prova den över fyra dagar. Vad tror du om luftning, hur långt i förväg? Själv funderar jag på dagen innan och tillbaka i flaskan och kylskåpet. //David
Gammal skumpa är mycket trevligt! Det som också förvånade mig var att det var ganska lite sherrytoner. Om jag jämför med Veuve Cliquot 1988 som jag drack i början av sommaren så var den betydligt mer sherrylik.
Kul med Keller! Jag hade nog hällt över på tom magnumflaska och ställt i kylen ett dygn typ... Lycka till!
Skicka en kommentar