fredag 28 maj 2010

En dag på Kolmården: vargarna



Efter delfinariet strosar vi mest runt i djurparken och njuter av alla djuren. Bland annat ser vi plakat med erbjudande om närkontakt med varg, något som jag var med om för några år sedan. De andra i gänget var väldigt taggade på att få träffa vargarna, de var alla hundägare och ville se och känna på ”urhunden.” Själv var det mitt stora naturintresse som drev på, just känslan av att kunna träffa och vara i vargens närhet.

Sakta gick vi in i varginhägnaden med vargskötaren. Vargarna samlades och stod först lite på avstånd, men snart började de gå mot oss. Vi satte oss ner på huk och sakta började vargarna komma fram till oss, lite halvt utforskade, halvt misstänksamma, men helt på sin vakt. Men plötsligt övervann de sina rädslor och gick lugnt och stilla fram och började slickade oss i ansiktet. Det var underbart!

Jag har tänkt mycket på den stunden under de här åren som gått. Det var så nära, så äkta att få vistas där bland de vilda djuren. Just känslan att du står där, centimeter från ett vilt och egentligen livsfarligt djur, som är precis lika nyfiken som du. Magiskt.



Tack Kolmården för en trevlig dag!

tisdag 25 maj 2010

En systerblogg!











Red Scream and Riesling har fått en liten systerblogg - Know your south! Tanken är att visa upp söder från olika sidor, samt att komma med lite roliga och intressanta reportage och tips. Länken har ni här.

söndag 23 maj 2010

Också ett sätt att spendera en lördag

De senste veckorna har jag börjat med en ny vana: morgonträning! Ibland blir det morgonjogg, ibland morgonprommenad. Ibland en kombination av båda. Eftersom jag är pinsamt morgonpigg är det väldigt skönt att komma ut kring sextiden och bara njuta av en stad som håller på att vakna.

I lördags blev det lite morgonprommenad. Första stoppet, grannarnas tulpaner som verkar frodas:






Därefter gick jag rakt norrut till Cornelisparken:







Jag måste säga att jag gillar statyn mycket. Jag tycker att konstnären, Bitte Jonason Åkerlund, har fått fram en väldigt bra bild av Cornelis.

Därefter gick jag vidare mot Slussen och Monteliusgången. I en av butikerna kring Hornspuckeln har någon virkat (knypplat?) en AK-47:a!







Vidare mot Monteliusvägen:







Little Rip-off Alley! Eller kanske Little Phishing Lane?

Sedan, tillbaka hemåt. Men först frukost vid Nytorget. Idag får det bli Tevere, som jag kommit att tycka mycket om. Sedan finns ju förstås Urban deli, men idag känner jag mest för Tevere.

Kaffe, croissant och röd Pellegrino - och strålande sol. Kan det bli bättre?







Lite träd och natur:









På efterkiddagen sedan blev det lite kajakprovning i Rålis. Det var kul men ganska scary i början!



Ganska slappt m a o. Det skulle blivit lite Bolly senare på kvällen men vi var båda lite för trötta (hade nog fått lite för mycket sol) för att göra något av det.

Tjuvlyssnat

Freeze, förortskids


Systembolaget Odenplan

Ett ungt bratsigt par ~20 står i kassan till Systembolaget vid Odenplan. Plötsligt får killen ett sms.

Killen: Vi måste ha eiswein också!
Tjejen: Vad är det?
Killen: Ingen aning, vi får fråga någon!

De rusar bort från kassan och hugger tag i en systembolagsmedarbetare.

Killen: Du, vi ska ha eiswein! Vad är det för något?
Systembolagsmedarbetare ~30: Ingen aning, har aldrig hör talas om det! Det låter som en förort, typ Råcksta...

Cred: Ulf

måndag 17 maj 2010

Kolmårdens Djurpark: Delfinariet











Som sagt, mätta och belåtna beger vi oss till delfinariet, Kolmårdens inofficiella hjärta. Vi blir varmt omhändertagna av överstepiratmästaren som babblar på om skatter, sjörövare, sjömonster, livet på de sju haven och hur viktigt det är att ställa barnvagnen på anvisad plats! Jaja…

Vi kommer in och får en plats ganska långt fram – med överhängande risk för att bli nerstänkta. Delfinerna simmar runt i basängen och värmer upp genom att göra knasiga och tokroliga spontanhopp – de är verkligen på skojhumör! Vi skrattar gott åt deras lilla uppvärmning och kollar samtidigt på Markoolio, showens regissör, på storbildsskärmarna.



Showen börjar och överstepiratmästaren håller låda. Jag försöker fånga delfinerna på bild men min annars pålitliga mobilkamera har inte en av sina bästa dagar. Därför, här kommer en liten kavalkad av intressanta plaskningar!




Lite för snabb…



Äsch…



Morr!



Mungamo!

Till slut låg de någotsånär stilla:




Kul show! Imponerande djur!

Fast såhär i efterhand vill jag säga att jag kan känna mig ganska kluven till att se delfiner göra olika konster – både C och jag känner att det var nästan roligare att se delfinerna göra sina tokiga och knasiga spontanhopp innan showen startade. Det är lite som att klä upp hundar och chimpanser i kläder – det är inte så vi vill se djuren. Och även om jag helst skulle vilja att alla djur levde i frihet tycker jag att det finns viktiga syften med djurparker, kanske främst att bidra med förståelse för att de också delar denna jord. Hursomhelst, alla som har husdjur vet att de precis som vi vill ha ett syfte i vardagen och en mening med livet och om det innebär att kasta bollar på sin skötare för lite fisk, so be it!

söndag 16 maj 2010

En dag på Kolmårdens Djurpark














Hade Kolmården legat i Stockholmsområdet hade smeknamnet varit givet: Kålis! Hursomhelst, det är lördag med strålande försommarväder och våra kroppar skriker efter att få se natur och lite vilda djur. Något annat än trygga söder. Vi packar därför in oss i Volvon och kör mot Kolmården.

Själv har jag alltid varit intresserad av djur och natur. Som liten bodde jag i Liberia i Västafrika under några år och det påverkade mig mycket. Jag ska inte tråka ut er med alla historier om de sjucentimetersgetingar, tremetersmambor, kobror, portugisiska örlogsmän, skorpioner, termitdrottningar, cassava snakes, barracudor, doctor fish, falkar, papegojor, ödlor som tvångsmässigt gjorde armhävningar, koraller, rockar stora som lakan, spindlar, myror, insekter och andra djur som vi kom i kontakt med. För att inte tala om alla exotiska frukter och den underbara, mystiska, svårigenomträngliga djungeln.

Hm, några kanske. Kanske historien om Sofia, vår grå jako som vi tyckte så mycket om men som rymde en dag och träffade en annan grå jako som också hade rymt och som bildade par och mamma som inte kunde sluta prata om det på hela sommaren! Eller den om min bror H som råkade hoppa på en portugisisk örlogsman och fick åka till sjukhus – jag tror att han har kvar ärr än idag. Eller den om den lilla chimpansungen Linda som vi fick ta hand om och som senare kom till Furuviks djurpark. Eller den om den tvåmeterskobra som jag och pappa höll på att snubbla över på stranden...

Hursomhelst, vi kommer fram strax efter tio, löser entré och går in. Eftersom vi är rejält hungriga går vi radarstyrt mot första bästa restaurang, vilket visar sig vara restaurang Safari. Jag tar en schnitzel och C hugger in på köttbullar med världens godaste potatismos. Hm, kanske lite väl mycket x-faktor där kanske!



Men vilken underbar utsikt! Restaurangen (och Kolmården för den delen) ligger ganska högt upp och vi har en vidunderlig utsikt över hela Bråviken. Så fantastiskt vackert!



Mätta och belåtna beger vi oss mot delfinariet, Kolmårdens inofficiella mittpunkt. Mer om det i nästa post.

torsdag 13 maj 2010

2005 Dr Bürklin-Wolf Riesling Pechstein




Onsdag kväll och ledigt imorgon! Även om vi har gott om deklarationer och bokslut kvar är det ändå rätt skönt med en ledig dag mot slutet av veckan. Vi lagar lammfärs med harrisar och saffran (!). Allt blir godare med saffran – till och med lammfärs!

Eftersom jag inte hittar något lämpligt rött – jag har varit lite sopig på att köpa in på senaste tiden – får det bli vitt. Lammfärs uppfräst med rosmarin, harrisar, schalottenlök, tomatpuré och worcestersås – kryddat med saffran – och vitt vin till. Är inte det en schallansch för en sommelier värd namnet? Vi gör det enkelt för oss och tillämpar den generella vin och mat-regeln som säger att

”Till en god maträtt passar ett gott vin”

Efter en stund faller därför valet på 2005 Dr Bürklin-Wolf Riesling Pechstein. Vi korkar upp. Ur glaset kommer en tjock kvast av gula och exotiska frukter och honung, en stor maffig doft. Ganska mycket diesel, faktiskt. Mycket trevligt!

Smaken däremot är lite av en besvikelse. Först härligt oljig, men efter en stund slår alkoholen igenom. Vinet känns lite jolmigt, vi saknar syrorna som ska hålla vinet på plats. Ikväll får vi se om det blivit bättre!

onsdag 12 maj 2010

En sundsvallsresa 3: resans mål







Vi börjar söndagen med att powerwalka uppe på Södra berget. Luften är frisk, det är lite kyligt. Perfekt väder för en liten power walk alltså! Väl tillbaka njuter vi av en god och lång hotellfrukost. Sedan åker vi en lång tur längs Indalsälven och kollar även in Alnön.



Därefter beger vi oss till P som fyller 40. Till slut har vi således nått resans mål! P bjuder på jättegoda kanelbullar och supersmarrig tårta. Mycket gott! Vi pratar länge med Cs gamla Sundsvallsväninnor och vi har en mycket trevlig eftermiddag. P, återigen, stort grattis!




Därefter kollar vi in L och Os nyinköpta sommarstuga. Mycket trevlig!





Lampskärmar i trä???

Mätta och belåtna rullar vi ut ur Sundsvall med siktet inställt på Söder. Vi stannar till i Hudik för en pizza på Kebabhouse. Mycket god! Om ni är hungriga i Hudik, prova Kebabhouse.










Till sist rullar vi in på trygga Söder. Tack alla för en jättetrevlig helg! Sundvall är ju supertrevligt!