French shit

Imorgon bär det av till Skåne! A och Neil har skickat ut trevliga vykort som proklamerar att de blivit äldre, vilket är nog så tillräckligt skäl till att ha en liten bjudning med massa schysst vin och fräsigt käk. Det ska bli jättekul!

Till Skåne kan man naturligtvis ta sig på många sätt, enkelt och bekvämt med tåg t ex, eller om man är som jag – en kontrollerad bildåre – med bil. Älskar att köra bil! Tyvärr har jag dock inte längre någon egen bil – efter debaclet med V70s koppling har jag valt att vara billös och istället hyra bil när behovet/abstinensen blivit för stort. Hittills har Statoil nere i Sjöstaden varit en bra biluthyrningspusher, med i princip nya VW Golf att hyra ut. 1 200 kr för en ny bil en hel helg och fria mil – en mycket bra deal!

Jag måste säga att jag gillar Golf – en liten bil med genomgående kvalitet. Ligger stabilt på vägen, och gott om kraft att ta till när det behövs (även på höga varvtal). Bilen känns definitivt inte plastig och allt känns ordentligt fastsatt och fastskruvat. Inget löst här inte. Någon gång när jag inte bokat i tid och bilarna varit slut nere i Sjöstaden har jag fått hyra på andra ställen och då har det blivit Renault Megane eller - heaven forbid - Nissan Qashqai! Bara plast och känslig växellåda. Statoil Hammarby Fabriksväg har varit en trygg leverantör av VW Golf.

Så därför är det med hugg i hjärtat som jag upptäcker när jag signerar hyresavtalet att min ride för helgen kommer att vara en Renault Megane! Äsch! Jag försöker protestera:

Har ni ingen Golf?
Nej, vi har bytt ut alla våra Golfar.
Va!?!?
Ja, vi har bilarna bara i X månader (kan ha varit 36), sedan byts de ut.
Så inga Golfar alls?
Nej. Vi har däremot massor av Renault Megane och Nissan…
Men då kan jag ju inte hyra här längre!

Statoilkillen ser lite beskymrad ut över mitt spontana utfall och ser ut att fundera, sedan drar han till med ”men Renaulten är faktiskt lite pigg och dessutom MYCKET bränslesnål, den drar jättelite!” Men hallå, det är väl inget hållbart argument!

Smått bedrövad går jag ut till bilen. Ok, den ser faktiskt lite småfräsig ut. Jag hoppar in, försöker ställa in sätet – går sådär. Golfen passade min tyska kropp perfekt, precis som en Hugo Boss-kostym. Visst, en Caruso eller en Belvest eller en Canali för den delen är ju ursnygga men då ska man ju ha en italiensk kropp. Jag har vid flera tillfällen försökt tränga in i en Dior men – helt hopplöst! Hugo Boss är bäst, ingen protes. Efter en stund kommer jag fram till en något sånär bra körställning.

Sedan när jag ska köra ut kommer jag ingen vart. Jag släpper på kopplingen och ger gas. Inget händer! Motorn bara rusar! Vaff, har jag inte fått in växeln? Jodå. Provar igen. Kommer inte en millimeter! Det visar sig att dragläget ligger mycket högt upp på kopplingen. I en normal tysk bil ligger dragläget precis där den ska ligga, men här blir effekten att jag bara rusar motorn. Till slut hittar jag det höga dragläget och jag kommer iväg.

Seriöst, nämn någon bra fransk bil! Bugatti, okejdå... (som idag gör av…?). Medan jag rullar ut från macken tänker jag på Top Gears Jeremy Clarksons bedömning av en annan fransk bil, ”WHO on EARTH would buy a PEU-SCHOO!?!?”

Jag hämtar upp C vid slottet och vi åker norrut på en liten kvällstur. Inledande konversation mellan mig och C:

Wow, vilken fräsig bil!
Nej, det är det inte!
Så mycket benutrymme!
Nej den är trång och ogin!

Vi kör iväg över Blasieholmen och sedan norrut.

Vad ryckigt du kör!
Japp, som en fransman, impulsivt och emot alla!

Men efter ett tag så visst, den har väl en del trevliga sidor. Fantastisk svängradie! Som gjord för att svänga från en klar kurs. Återkommer med lite reflektioner efter helgen. Just det, trevlig helg alla!


PS Som sagt, låt mig återkomma efter min 110-milstur till Skåne. Jag kanske utbrister i ett "tu me remplis le coeur de tant de joie!" ;-) DS