Återigen gör jag en återprovning av ett spännande vin som
jag provade på Vin i Västerås-mässan, denna gång 2011 Crozes-Hermitage från
Tardieu-Laurent. På mässan provade jag även hans Chateauneuf-du-Pape, men det
var Crossen som imponerade och följaktligen den som beställd för i lugn och
ro-provning. Jag poppar.
Fast först ska det väl konstateras att det är något feel
goodish med historien bakom Michel Tardieu och hans viner! Den unge Michel inledde sin bana som en
statligt anställd privatchaufför som ägnade sina dagar att köra runt big
cheeses och andra big shots i södra Frankrike. Privatchaufförism har onekligen sina fördelar, du
kommer som oftast i kontakt med gourmetrestauranger! Och då visade det sig att den
unge Michel Tardieu hade en synnerligen bra näsa och smak för vin. Snart började dessa
restauranger rådfråga honom och därefter var steget inte så långt att sätta
igång en negociantverksamhet med speciellt fokus på Rhôneviner.
Historien kunde naturligtvis ha slutat lyckligt där, men
Michel tog tag i något som de flesta var ganska säkra på: det fanns gott om vinbönder
i Rhôndalen som hade mycket bra druvmaterial, men detta druvmaterial försvann
in i stora kooperativs viner. Michel började själv ta hand om dessa druvor,
gjorde vin på dem och började sälja vinerna under sitt egna namn. Så där är vi
idag – vi har en mycket skicklig vinmakare som gjort sig ett namn av att hitta
mindre, duktiga odlare och göra riktigt bra vin av deras druvmaterial.
Så, nog med text om detta. Jag häller upp och – vilken
charm! Det här är ett vin som utsätter dig för en massa practical jokes… först öppnar
det med dofter som du definitivt inte förväntar dig i ett rött rhônevin:
exotiska toner, exempelvis litchifrukt! Coolt och hur intressant som helst. I
munnen är vinet slankt, inte så kraftfullt som du kanske skulle tro, ingen
syltighet, ingen rök. I det närmaste burgundiskt i sin karaktär. Slankt,
klunkvänligt, bra syror, komplex doft. En totalcharmare.
Den här köper jag gärna mer av!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar