Gotland, accidentally

Alla sätt att ta sig till Gotland är bra – förutom de dåliga. Som en del av er känner till hade jag före detta inlägg aldrig varit på Gotland, vilket var skamligt – inte bara med tanke på min ålder utan också på det faktum att jag varit i alla världsdelar utom Australien.

Men men! Hinder är till för att övervinnas! Hursomhelst, ursprungsplanen var att fira midsommar på Österlen – jag hade bokat rum på Ekenäs gård i Södra Mellby. Det underbara och högst förträffliga vandrarhemmet i Mellby skola som var vår bas förra sommaren hade inte öppnat ännu, så det fick bli något annat. Ekenäs går såg trevligt ut.

Sagt och gjort – in med alla packning i Volvon på torsdagseftermiddagen och så iväg! Till en början såg allt som det brukar, långa sega köer ut ur Stockholm, men runt Södertälje släpper det. En stilla undran – skulle alla fira midsommar i Södertälje? Är det Torekällberget som är så lockande? Vi tar en liten härlig fika på Saltå Kvarn och fortsätter sedan söderut. I Norrköping väljer vi kustvägen, vilket kanske inte är den snabbaste vägen söderut men vi vill se lite natur också.

Jag kör och kör och kör och Skåne börjar närma sig mer och mer, tror vi. I och för sig är det mest landskap och skog. Är vi i Östergötland? Eller kanske rent av i Småland? Ingen koll alls! Olika småorter passeras, det är ganska kuperat. Klockan blir åtta och hungern kommer krypande. De urläckra mackorna på Saltå Kvarn har snart förångats och vi börjar sukta efter schnitzel och spätta med remosås. Men det blir allt färre med sådana ställen. Vi gör ett tappert försök vid Charlie’s, men efter att kontoret har flyttat till Oh, that plane så har det blivit lite för mycket Burger King för att det ska vara lockande med fet vägkrogsburgare – även om det kan vara supersmarrigt!

Vid Charlie’s kommer de första tecknen – kopplingspedalen är lite slapp! Jag tänker inte mer på det utan vi kör vidare. Vi svänger av vid ett annat ställe och då märker jag det tydligare – något är fel. Sedan, typ två mil norr om Oskarshamn är vi jättetrötta och jättehungriga så när det dyker upp en liten vägkrog vid Fårbo svänger vi av. När jag växlar ner märker jag att det knappt går, kopplingspedalen har liksom sjunkit ihop och det återstår kanske bara en centimeter av pressbart utrymme. Jag lägger in tvåan, rullar över viadukten och gör en riktad kraschlandning på en av vägkrogens parkeringsplatser.

Alla försök att återuppliva kopplingspedalen misslyckas, även av en 17-årig bilmekaniker från Södertälje. Det blir till att ringa bärgare, ta taxi in till Oskarshamn (klockan är nu närmare elva) och ta in på hotel.

På morgonen sedan diskuterar vi vad vi ska göra. Fixa hyrbil och åka ner till Österlen? Nja, vi har liksom tappat suget lite… Ta tåget/bussen/hyrbil tillbaka till Stockholm? Nja, det skulle kännas lite surmulet. Men då kommer C på – men hallå! – det går ju färja till Gotland från Oskarshamn! Varför inte ta färjan till Visby, vara på ön ett par dagar, och sedan ta färjan till Nynäshamn? Några telefonsamtal och samråd med hotellpersonalen senare står vi sedan ombord på färjan. Gotland – at last, muren och alla raukar, here I come!