2007 Rust en Vrede Estate och årets första löparrunda

Lördag. Planen är väl egentligen att dra iväg till the office och göra några deklarationer, men årets första sommardag och en utbredd känsla av att vara slightly utarbetad sätter stopp för det. Istället blir det att snöra på sig löpardojorna och ge sig av på ett morgonpass! Vilket just den här gången sammanfaller med årets första löparrunda. Jaja. Ni har säkert sprungit löpande genom hela vintern och har en kondis som en persisk stridshäst men för mig var det premiär. Nästa gång är det ett vanligt morgonpass, som vilket som helst!

Hursomhelst, det gäller ju att komma igång, nicht? Sträckan är för det mesta den samma, d v s Årstaviken runt. Eller, halva Årstaviken runt, om vi nu ska vara sådäringa petnoga, eftersom jag sneddar över på det smala stället. På den tiden jag hyrde I & Cs lägenhet på Revolutionary Road hände det faktiskt ganska ofta att jag regelbundet sprang Årstaviken runt. D v s hela. Det kommer jag i och för sig göra inom kort!

Efter löparrundan blir det räkmacka på trevliga Wallins Bageri på Ringvägen. Därefter ger jag mig ut på stan för att allmänt flumma runt för att senare möta upp C på Blå Porten.














Där blir det äppelpaj med vaniljsås. Hm! Fast då jag känner mig mäkta stolt över dagen prestation kan jag inte låta bli att messa med min PT:


FYI så sprang jag Årstaviken runt idag!
Fan vad bra! Hur kändes det?
Svinjobbigt!
Haha underbart! Tid?
Ingen som helst aning! Jag startade 0730 och var hemma 0930 och däremellan var det mest dimma, men jag tog en räkmacka och handlade på vägen hem, så en timma kanske?


Så, över till det väsentliga – kvällens vin! I onsdags checkade jag ut ganska tidigt och vandrade bort mot city. Oförklarligt hamnade jag inne på Flaggskeppet. Jag fingrar på det mesta men slår till slut till på en 2007 Rust en Vrede Estate, som även finns på magnum. En systembolagskille med brett leende och väldigt tjocka brillor intygar – jodå, det här är the good stuff! Mer om Rust en Vrede kan ni läsa om här – lär vara en av Stellenboschs mest rofyllda platser. Mina egna erfarenheter av Stellenbosch kan ni läsa om här och här.

Väl hemma i lördags lagar jag en laddning lammfärspasta och korkar upp. Färgen är mörkt röd. I centrum ogenomträngligt och matt röd, typ outspädd hallonsaft. Lite närmare kanterna antydan till tegelrött. Inget blått.

Doften är varm och generös, nästan lite sydfranskt charmig. En hel del vanilj tittar fram, sedan lakrits, tjära och tobak. Mycket trevligt!

I munnen är vinet lent och klunkvänligt, men ändå gott om tanniner och gott om syra som ger vinet en skön ryggrad. Det här är ett publikfriande matvin. Mycket gott! Jag skulle nog ge det ett eller två år på rygg – känns som att syran behövs rundas av lite. Någon rök eller brända bakelittelefoner hittar jag inte. Kul! Sammanfattningsvis, ett gott vin. Lagra ett år till nästa sommar.






PS Blanda cab och shiraz? Kanske inte din mest ortodoxa kombo... Antar att det är lite som att kombinera svart med blått – en blandning som behöver sin delicacy.