Bland de mer trevliga mailen som dimper ner i inboxen är diverse inbjudningar från Magnusson Fine Wine. Ibland handlar det om trevliga restauranger som gästspelar, såsom Bobonne som vi är mycket förtjusta i, eller om producentbesök, t ex Domaine Joliet och Chateau de Pommard från Bourgogne som bjuder ut sina viner för provning. Se här t ex. Mycket trevligt! Näst senast handlade det om Bordeaux 2010 som jag dock inte kunde gå på, men men! Additional trains will probably depart.
Hursomhelst, nu senast var sydafrikanska producenten Thelema på besök och jag lyckades klämma in ett litet stopp. Här kommer lite noteringar. Dock inga bilder! Jag drabbades av omedelbara kopplingssvårigheter och fokuserade på vinet istället. Lesson learned.
Först ut, lite vitt. Thelema Sutherland Sauvignon Blanc 2010 är mycket ljus i färgen och har en mycket avvägd doft. Kiwisavvies brukar ofta bolma gräs, ananas och svarta vinbär, och ganska mycket så. Sasavvies brukar vara mer modesta, och den här är inget undantag. Älskar savvies! Den här är avvägd, balanserad och doftar mer svarta vinbär än gräs. Är savvies vinvärldens motsvarighet till Coca-Cola? Enkel, okomplicerad, funkar till det mesta och vansinnigt gott. No more, no less, pound of flesh.
Därefter ett vin som jag blir mycket impad av: Thelema Sutherland Viognier-Roussane 2009. 84 % Viognier, 16 % Roussane. Ner med kranen och japp – det här är fatlagrat! Jag har säkert påpekat det förut, men jag har mycket svårt för fatade vita viner, det är därför det t ex inte finns några noteringar om vita bourgogner här på bloggen (ja, jag vet att det är något seriöst fel på mig…). Hursomhelst, det här var i alla fall mycket snygga fat! Mycket skönt avvägda och jag kommer att tänka på den japanska synnerligen dödligt giftiga blåsfisken Fugu – du äter av levern tills du känner att nervgiftet gör att läpparna domar av, då är det dags att sluta. Samma sak här: jag ser faten och respekterar dem: där är ni och här är jag. 99 % fransk ek hör jag någon säga. Men tillbaka till vinet – mycket fräsch doft, slankt och klunkvänlish. Det här kommer jag köpa mer av!
Sedan en Chardonnay från 2009 som är helt ok – lime, citrus. C tar en djup sniff och noterar: gurka. Jag provar även 2006:an och den var mer än ok: en mycket skön smördoft.
Sedan lite rött, jag provar 2004 shiraz. Mycket varm och generös doft, lite intressanta portvinstoner. Ganska tydlig fruktsyra. Gott!
Därefter 2007 Thelema Cabernet Sauvignon. Det var nog godast ikväll, i alla fall på den röda sidan. En intressant mintdoft dyker upp. Mycket gott!
Någonstans här kastar smaklökarna in handukarna och hungern ger sig påmind, så vi vandrar ut i den ljumma septemberkvällen och burgar oss på O’Learys. Stort tack till Thelema och Johan Magnusson för en supertrevlig kväll!
2 kommentarer:
Burgare är det ultimata krubbet till brända sydafrikaner! ;)
Låter som en trevli kväll.
Burgare funkar till det mesta! :-) Och om det går att burga sig antar jag att det går att sydafrikanska sig också!
Skicka en kommentar