Ett besök på Vin i Västerås 2014

Mässgeneralerna Eddy Slättenhäll och Stanley Wong

Återigen tar jag tåget västerut till Västerås, för att göra ett besök på vinmässan Vin i Västerås. Vin i Västerås är en vinmässa jag kommit att gilla skarpt! Allt är välorganiserat, alla de stora importörerna är där, det finns gott om mindre uppstickarimportörer, och stämningen bland besökarna är hög. Lägg sedan till att Västeråsborna verkar gilla sovmorgon på lördagar så för en timme eller två har du i princip hela mässan för dig själv. Nåja, inte riktigt. Men vi hann med en hel del under de första två timmarna i alla fall!

Tanken var att Monsieur Bigbay skulle haka på men så blev det inte, istället ryckte min bror Storfiskar-H in i hans ställe. Förutom att han nästan lurade av mig min kavaj ”den sitter ju perfekt! och jag behöver något att skrämma slag i mina medarbetare på våra möten!” så är det alltid bra att ha någon som ställer de där jobbiga frågorna till en när du pratar med importörerna: ”hur skulle du beskriva det här vinet? Hur många dofter hittar du i det här? Är det stall och läder i det här?”

Nåväl. Med stadigt grepp om kavajen och kamera, anteckningsblock, penna, vinprovarglas och spottkopp (fyra saker två armar!) gav vi oss ut bland utställarna. Första stoppet en importör som bara blir mer och mer intressant:

Terrific Wines

Vi inleder med ett besök på Terrific Wines, en importör som jag tycker har mycket intressanta viner i sin portfölj och som gått från klarhet till klarhet. Först ut, det legendariska Chateau Montelena (299 kr), som jag på stående fot utnämner till mässans mest klunkvänliga vin (det är det första vinet vi provar). Fullkomligt packat med kaliforniskt solsken, övermogna bär, mörka mogna körsbär, mörka plommon, lite ceder. Till det en klart markerad syra som håller allt på plats. Inte ett uns av kladdighet, bara överflöd av generöst mogen frukt. Bara att kapitulera – inte världens mest komplexa vin men ack så gott!

Sedan lite syrah från Red Mountain: 2011 DLD Cuvee Marcel Dupont från Hedges Family Estates (199 kr). Det första som slår mig är hur burgundisk vinet är i sin karaktär. Det andra som slår mig är hur extremt lite syrah det är som faktiskt odlas i Bourgogne! Så för att undvika fler pinsamheter ändrar jag mig till europeisk i sin karaktär. För det tycker jag verkligen. Detta är ett matvin, fylld av karaktär. Strävare och syrligare än Montelenan, men mer personlig. En ny upplevelse för mig – jag köper gärna mer.

Därefter en supergod pinot noir, 2012 Cartlidge & Browne Pinot Noir (119). Läcker, sammansatt, tät, läskande, lite söt. Till solnedgångar. Dessutom till ett riktigt pangpris – jag fyller definitivt på!

Vi provar även en chilecab, 2012 Perez Cruz Cabernet Sauvignon Reserva (85 kr), samt en hundraprocentig garnacha, 2012 El Rey Old Vine Garnacha (79 kr). Chilecaben var helt ok men Garnachen lite för sträv. Låt ligga ett år så blir det nog mer tillgängligt. Slutligen en Weissbugunder från Krug – pulsen tog ett oväntat skutt uppåt! 2012 Krug’scherhof Weissburgunder Keltic Terre (149 kr) är ett trevligt vin, väldigt fylligt och samtidigt lite läskande. Doftar som en riesling, fast ändå inte. Packat med exotisk frukt. Gott!

Terrific Wines har även Clotilde Davenne och Feuillat-Juillot med sig till mässan, men de har jag provat förut och ingen ytterligare övertalelse behövs – supergoda viner på bra prisnivå, speciellt Clotildes Crémant. Najs. Vi tackar för oss och vandrar vidare till Wine List.

Wine List

Här hamnar vi mitt i en övertalningskampanj – ni måste prova den här cavan! Producenten, Castell d'Age, har varit ekologisk sedan 70-talet och är numera även biodynamisk. Tre kvinnor står bakom vinföretaget, så här har vi tre cavor som ligger rätt i tiden: kvinnligt, ekologiskt, kvalitetsinriktade. Anne Marie (125 kr) öppnar med en hel del äpplen. Mycket behaglig. En litet snäpp upp i pris hittar vi Aurèlia (149 kr), som har lite chardonnay i sig. Mer av allt! Den tredje cavan, Olivia (169 kr) dracks visst upp under första mässdagen så den kunde vi inte prova. Men de första två – supergoda! Väldigt fräscha, pigg syra, fylliga. Aurèlian var min favorit. Vill ni prova goda cavor – prova dessa!

En annan mycket trevlig upptäckt hos Wine List är producenten Tardieu-Laurent. Michael Tardieu, som driver firman idag, startade som negociant med fokus på Rhône. Han lade märke till att det fanns många väldigt bra mindre producenter/odlare i Rhônedalen, vars vin blott försvann i större blandningar till stora kooperativ. Därför beslutade han sig för att själv ta hand om dessa mindre odlare och sälja vinerna under eget namn, outspädda. Vi provar hans 2010 Chateauneuf-du-Pape (340 kr) och 2011 Crozes-Hermitage (250 kr), och för mig imponerar Crozes-Hermitagen stort. Ett högst personligt vin, härlig värme, definitivt klunkvänligt. En kul upptäckt!

Vi får även prova lite gin – Mombasa Club (431 kr). Holy Smoke vilken kul gin! Fyllig, tydlig enbärskaraktär och över allt en klar ton av… koriander.

Ni som provat Hendrick’s Gin och förundrats av gurksmaken, prova Mombasa och låt er förundras av koriandern! Men men – mycket trevlig. Trots att det är gin funkar den nog alldeles ypperligt som avec. Prova gärna.

Johan Lidby Vinhandel

Nästa stopp blir Johan Lidby Vinhandel, som jag var hos för inte allt för länge sedan och provade Poliziano. Här blir vi neddragna i en större chablismalström, inledningsvis signerad Brochard. Först får vi dock den intrikata, retoriska frågan, ”vet ni hur stort Chablis är, alltså själva byn? Den är verkligen skitliten! Jag har kollat på kartan, den här världsberömda byn som alla känner till är ungefär lika stor som Skultuna här ute på vischan.”

Hursomhelst. Vi hugger in på instegschablisen, 2012 Chablis Sainte Claire och fortsätter sedan med instegschablisen fast med gamla rankor, 2012 Chablis Vieilles Vignes Sainte Claire (174 kr). Båda mycket trevliga. Härliga citrustoner, allt i balans, lite fat men inte på något sätt störande. Slanka och eleganta. Därefter 2011 Chablis Premier Cru Fourchaume, som doftar mer riesling än chardonnay. Hur god som helst! Mer fyllig än de andra. Mer sådant! Vi avslutar det vita racet med 2012 Bourgogne Les Sétilles (149 kr) från Olivier Leflaive och 2011 Chateau Fuissé Tête de Cru (219 kr) från Château Fuissé. Gillade den förra. Den sista var klart bordeauxisk, i alla fall etikettsmässigt sett.

Jag visar bilden från Polizianoprovningen där två händer häller upp samtidigt och vår jovialiske pourer utropar glatt, ”det är ju jag! Min första vecka på jobbet – Johan kom fram till mig och sa att jag måste lära mig hälla upp med båda händerna. Så det var bara gå hem och öva – stod i källaren och hällde vin i och runt alla glasen. Min fru trodde jag hade blivit galen!”

Well then! Vi går vidare till de röda, och först ut är den nya innedruvan mencia. Vi provar 2011 El Castro de Valtuille (119 kr), och det gör jag gärna igen. Den förra mencian jag provade var rätt stängd, men den här var fullt tillgänglig. Härlig frukt, bra balans, en ny upplevelse. Klar rekommendation. Därefter snackisen 2012 Brancaia Tre (129 kr). Tre eftersom det är baserat på tre druvor: sangiovese till 80 procent, resten merlot och cabernet sauvignon. Underbar sangviovesefrukt. Hur gott som helst!

Jag provar även lite Santa Duc och Caleras pinot noir, båda mycket trevliga. Men den stora överraskningen hos Johan Lidby Vinhandel stod nog Seghesios Zinfandel för. Jag hade förväntat mig ett synnerligen stramt och strävt kraftpaket, eller ett översyltat kladdmonster, men så icke. Både den vanliga Zinfandeln och den vingårdsbetecknade, Rockpile, var riktigt supergoda!

Strama, inte ett uns av kladdighet, bra tryck i frukten, fylliga, inte överdrivet syrliga. Perfekt skruvade för omedelbar konsumtion! Jag vågar nog påstå att 2011 Seghesio Rockpile Zinfandel (299 kr) var en av mässans mest intressanta vinupplevelser. Det var riktigt gott! Vi tackar för oss och vandrar vidare till Vinlådan.

 

Vinlådan

Vinlådan är en liten intressant uppstickare vars affärsidé är att leverera sina prenumeranter en vinlåda var tredje månad. Fokus ligger på mindre producenter, eller som de själva säger, ”vi ville göra det möjligt att erbjuda spännande viner från små producenter som inte tog betalt för sitt varumärke utan endast för kvalitén på vinet.” Det är lite kö så vi hamnar lite i skymundan, men efter lite köande får vi prova insteget 2013 Riesling Trocken från Battenfeld Spanier. Inget för mig men om du gillar hårt syradrivna viner så är det nog gott. Vi provar sedan en intressant Blaufränkisch från Wachter-Wiesler, 2012 Blaufränkisch Bela-Joska. Och återigen, gillar du Blaufränkisch är det nog gott. Slutligen en toskanare, 2011 Montecucco Sangviovese från Campi Nuovi. Helt ok! 100 procent sangviovese. Kan tänka mig att köpa mer av det här.

Handpicked Wines

Vi går rakt över till Handpicked Wines som importerar Charles Smith Wines. Vad kan vi säga om Charles Smith förutom att han är helt självlärd, kunde inget om vin innan han började, har stort yvigt hår och sjukt knepiga etiketter? Well, han gör goda viner!

Först lite pinot grigio, 2011 Vino (119 kr). Helt ok. Fylligt, bra syra, friskt och fräscht. Sedan 2012 Eve Chardonnay (100 kr). Väldigt lätt i stilen, nästan som en riesling. Bra balans! Därefter 2013 Kung Fu Girl Riesling (119 kr). Holy Macaroni vad gott det här var! Också en av mässans stora överraskningar. Inte särskilt tysk i stilen, mer amerikansk – om det nu finns någon typisk amerikansk rieslingstil. Det kanske det gör? Jämför gärna med Chateau Ste Michelles riesling, ungefär samma prisklass och också från Washington state. Helt annorlunda vin. Ste Michellen är fläskigare, fylligare, mer blommor och frukt. Kung Fu Girl är slankare, mer precis, mer definierad. Två olika viner, prova gärna tillsammans!

Vi provar även hans andra viner i standardrangen, såsom Boom Boom, merloten och cabben, och de är väl helt ok. Men de som däremot var sjuuukt goda var hans K-viner, The Boy, K, och MCK.

2011 K The Boy (488 kr): biodynamisk, 90 procent grenache, 10 procent mouvedre. Fottrampad. Lakrits. Snorgott. Vanliga K (merlot): nice! 2011 MCK (syrah): Yes!

Fondberg

Någonstans här började smaklökarna protestera mot mer vin, men några fler besök mäktades med. Hos Fondberg poppar vi det brasilianska körsbäret med 2013 Aurora Reserva Merlot (89 kr). Gott, men inget som fick klockorna att stanna och i den prisklassen finns annat som är godare.

Haugengruppen

Vad som då var betydligt mer spännande var Haugengruppens viner, speciellt då 2013 Korta (82 kr). Ett friskt och fylligt vin på viognier/roussane, mer än helt ok för priset (hade jag varit vinrecensent hade det kanske fyndstämplats). I mina anteckningar har jag noterat ”fruktpunch!” och det är precis vad det är.

Frukt en masse och en punch i fejjan! Vi provar även 2011 Korta Barrel Selection Reserva (86 kr). Också ganska gott. Haugengruppens vin i kategorin knock-your-socks-off var annars Bordeauxsonen 1999 Château Grandis (176 kr). Löjligt gott.

Vinunic

Det blir en kort visit hos Vinunic som häller upp 1997 Pommard Premier Cru Louis Jadot (449 kr). Elegant, moget, läskande, supergott!

Sedan Priorat, en mycket trevlig upplevelse. Först den vanliga, 2009 Finca el Puig (195 kr), sedan en lite enklare, 2013 GR-174 (139 kr). Prova gärna den, den var god.

Tryffelsvinet

Det seriösa vinprovandet avslutas sedan hos Tryffelsvinet, som inte kan dölja sin förtjusning när de häller upp 2012 Simonsig Kaapse Vonkel Brut (137 kr).

Holy Cow vad gott det här var! Släng in den i en champagneprovning och du gör folk osäkra. Vi provar även en spansk Albarinio, 2013 Follas Novas (119 kr). Gott! Sedan 2008 Meerlust Rubicon (225 kr), stramt, elegant, fylligt. Nice.

Handpicked, revisited…

Mässan avslutas sedan med ett mästarmöte i den yppersta skolan: 2000 Diplomático Single Vintage (952 kr) mot Diplomático Ambassador (1 952 kr). Måste säga att det var ett väldigt seriöst försök av utmanaren! Ska nog köpa en flaska av single vintagen.

Summa summarium

Ok! Ett försök till summering. Mässans…

Nya upptäckt: Svårt, eftersom det fanns mycket spännande att upptäcka. Men i termer av wow!-poäng tror jag nog att Seghesios Rockpile Zinfandel ligger mycket bra till, liksom de tre cavorna från Castell d’Age. Att Priorat var så gott hade jag inte heller någon aning om! Tardieu-Laurent var också en mycket trevlig upptäckt.

Mest prisvärda: Också svårt, men om jag ska lyfta fram några får det nog bli Simonsigs mousserande, liksom Brochards instegschabliser. Kortan borde också hamna här.

Bästa vardagsvin: Här vill jag lyfta fram 2012 Cartlidge & Browne Pinot Noir, 2012 Brancaia Tre och 2013 GR-174

Upplevelse: Baaaahh… K The Boy kanske.

Best in show: Given best in show är förstås Diplomático Ambassador. Ofantligt komplex, fyllig, lager på lager av smaker, en eftersmak som vägrar släppa. Riktigt, riktigt supergod.



PS som ett litet personligt tillägg, jag är lite på jakt efter en ny kockkniv, mina gamla har efter lång och trogen tjänst börjat tänka på sina pensioneringar. Jag är därför som en fluga på sockerbitar när jag ser knivar! På mässan fanns det en leverantör längs upp som hade ett bra pris och som jag funderade på,

Men så skulle man lägga tillbaka den på något coolt sätt och då vet man ju hur det går då!

FAAACK!!! Sjuuukt pinsamt. Jag såg hur mässans sjukvårdspersonal gjorde sig startklara men jag lyckades vifta bort dem, "just a flesh wound, mates!"