Morning light

Morning has broken, like the first morning
Blackbird has spoken, like the first bird
Praise for the singing, praise for the morning
Praise for the springing fresh from the word

Morgenlicht

Brich an, o schönes Morgenlicht,
Und laß den Himmel tagen!


Oh five hundred hours i söndags morse kastar jag av mig täcket, snör på mig skorna och ger mig ut för att fånga morgonljuset. Jag vandrar förbi Sjörövarhistoriska Museet och sedan längs Djurgårdsbrunnskanalen ut mot Djurgårdens östra spets för att vänta in det första morgonljuset.

Det är lite disigt, lite lätt molnigt. Men helt stilla, helt tyst och helt underbart.

Ett 5000-kronorspass på SATS

Jag har äntligen börjat träna igen! Efter att ha haft ett litet uppehåll på ca 10 månader släpade jag till slut min lekamen till SATS Globen och körde ett Back and Bones-pass. Det var t u n g t.

Holy macaroni vad otränad jag är! Förut körde jag oftast tre set per maskin, nu orkar jag knappt med två. Och tio minuters uppvärmning på löpbandet, vilket var standard förut, blir lätt ett eget träningspass i sig.

Men det var superskönt! Efter första gången kunde jag knappt röra mig efteråt. Nu, när jag har tränat tre gånger (och fått ner snittet till svindlande 1 667 kr/gång) börjar jag även känna att jag inte behöver syrgastältet efteråt. Målet på kort sikt (en månad) är att kunna springa Årstaviken runt att stanna. Målet till nyår är att komma i min vita Armaniskjorta. Wish me luck!

Älskade höst!

Om det är en årstid som jag har ett klart hat-kärleksförhållande till så är det hösten. Jag älskar färgerna, den svalare temperaturen, alla löv och känslan av att året har börjat. Samtidigt är det också en tid av mörker och regn, kyla och blåst. Det finns också en seriositet över hösten som inte går att få någon annanstans. Efter en ljus, spirituell och lekfull vår och sommar är det äntligen dags att ta på sig lite ordentliga kläder, kavla upp ärmarna och börja jobba!

I lördags tog jag med SLR:en på ett av mina favoritstråk: Årstaviken. När jag bodde på Revolutionary Road sprang jag ofta viken runt, alltid medsols. En tradition som är det är dags att återuppta! Jag vill minnas att jag mätte sträckan en gång med Peugeotens cykeldator och det blev drygt 9 km. Numera brukar jag ta genvägen över Nya Årstabron – beror nog på kärleken till grädde.

Så här kommer några försök till att fånga den underbara och färgstarka hösten!

Pang!

Så, då har man överlevt den årliga sammankomsten med det gamla Lundagänget! Förra gången var vi åter i Lund, denna gång i närheten av Öland. Först ut på fredagskvällen var en bit juste entrecote med bea. Supergott! Till det lite vinprovning, M hade med sig tre olika Chianti Classico.

Som jag inte kommer ihåg namnet på (och det beror inte på procenten).

Som jag glömde ta kort på (och det beror inte på procenten).

Men jag vill minnas att 149-kronorsvinet var minst lika gott som 350-kronorsvinet! (och det berodde inte heller på procenten...)

Lördagen ägnades som vanligt åt vår återkommande tävling. Sista deltävlingen var lägst bruttovikt. Som hjälpmedel erbjöds 15 minuter bastu. Jag vann inte.

Jakt på fullmåne

Chinese acupuncture

Om allt du vet om akupunktur är att de sticker nålar i dig, jammen då känns det ju lockande att gå in här!!!