UB40

Italien, dag 3: Diverse övningar inklusive lunch

Solen skiner och det är dags för frukost! Några capposar och croissanter senare står vi ombytta och klara för dagens övningar där den första delen tyvärr är hemlig för utomstående. Sorro! Men här kommer lite bilder – ni kan själva lista ut vad som var på gång. Mitt uppe i allt blir vi hungriga så då blir det paus för lunch. I närheten av stamfiket finns en liten restaurang som har fantastiskt goda rapp, eller i alla fall varianter på rapp – du väljer ett bröd och sedan fyllning och sedan kommer de i kontakt med varandra.


















































M A D D A F A C K ! ! !

Italien, dag 2: Konsten att bli storkmätt

Konversation mellan mig och några konferensdeltagare i Sydafrika:

Men du då, Ulf, gillar du att laga mat?
Njae, jag gillar nog mest att äta…
Ja, det har vi märkt!

Vad svarar man på en sådan observation? Guilty as charged förmodligen! Hursomhelst, vi duschar, byter om och återsamlas i baren för en snabb drink innan vi ska ut och göra ett seriöst försök på att äta vår egen kroppsvikt av musslor och annat gott. K vill visa oss en lokal drink i kategorin knock-your-socks-off så han beställer fem rezzalomuzzi av vår bartender. Det kan ha varit fem prezzaforucchini, kommer inte riktigt ihåg.

Det visar sig i alla fall att ett mycket viktigt moment i drinken är att hälla gin i något stort glas, och samtidigt som du häller, titta upp från hällandet och hålla en mindre konversation med någon valfri gäst. Vi utgick från att hon blandade till alla fem drinkarna i en och samma skål för att sedan distribuera till fem glas. Nejdå – hon hade gjort en drink. Vi försöker gissa mängden gin i varje och en modest gissning landar på någonstans mellan 15 och 20 centiliter. Madre Mia!

Vi vandrar därefter ut i den varma Fanokvällen och märker ganska snart att det var en drink som tog! Om vi säger som såhär: hade vi varit i ett Tintinalbum så hade vi haft snuror ovanför huvuden, hehe…




Hursomhelst, restaurang för kvällen är Trattoria dalla Quinta, en liten anspråkslös restaurang nere vid vattnet. Vi beställer in lite blandat käk – det är hyfsat billigt så vi tar in i stort sett hela menyn. Allt sköljs ner med lokalt vin – det var sisådär. Men maten var fantastisk!












Dagens hjälte!

Madre mia mon creatore fezzaucchi vad gott det var och hur mycket vi åt! Några timmar senare och efter ett gäng citron…någonting så känner vi för lite efterrätt så det blir glass och grappa nere på vårt stamfik.










Grappa – även för impregnering av telefonstolpar!

Efter att vi tröttnat på att hälla i oss grappa och glass ger vi oss ut bland Fanoborna. Det är lördag kväll och det är gott om festsugna ungdomar ute. Vi hamnar efter lite blandade svängar på ett synnerligen hippt ställe som heter Calamara, som ligger ute på piren. Det ska även finnas ett J härute någonstans!









Det har varit en lång men härlig dag! Efter någon timme på Calamara vänder vi tillbaka till hotellet och marsch i säng. Nästa dag ska bjuda på kraftmätning och besök på stjärnrestaurang. Återkommer!

Italien, dag 2: Korv och vin, ytterligare argument för att lära sig italienska

Vi får ett par timmar över innan det är dags att ge sig ut för kvällskäk och i det här fallet en reell chans till att äta sin egen kroppsvikt av musslor och annat gott. Det får bli lite shopping på stan! Jag kollar lite i klädaffärerna, men hittar inget direkt som passar. Lite delikatesser kanske? Lite god gnocchi kanske går att få tag på? En olivolja? Lite pasta? Vi får se vad som erbjuds!

Jag börjar i en liten delikatessaffär som verkar ha specialiserat sig på choklad, vin, likörer och olivolja. Sounds promising! Jag stegar in. Två tanter tittar upp mot mig och hälsar.


Buongiorno, signor!

Bånjårrno!

Ciò che si desidera?

Ehm, well, actually I am just browsing but since you are asking I am looking for a really good olive oil, particularly some with this exquisite blend of grassy and nutty scents so often found in contemporary Italian olive oil…

Bafatto?

Öh, ah, ålljo de ollivija?

Ah, olio d'oliva! Bezzato che frappani! Dozo che fe nesare de hogu sizzare della frazzatto mebogglicchi pozzato! Dis oil very good. Perfetto! Ten Euro!

Oh, great! I take one please. And one of this (drar åt mig ett paket saffranspasta).

Arrivederci!

Thank you, arrivdertji!


Sedan gick jag vidare på huvudgatan tills jag kom till en liten slaktare. Ah, här kanske det finns lite god korv att köpa! Jag stegar in. Butiken styrs av en stor tjock slaktare med lite bister min.


Bånjårrno!

Nazzutto. Serrinchi?

Öh, ja vad tusan heter korv nurå? Salsicca? Eller är inte det en speciell korv, typ falukorv?

Hm, just looking…

Iffroztinga. Belle gresini para abrogazzincchi.

Jaha där kom man ju långt! I disken finns det lite olika korvar, bl a en som bara består av fett, men jag ser direkt problemet: jag skulle i och för sig nog kunna peka på något men då kommer nästa problem upp: hur mycket? Vad heter ett hekto på italienska? Tjugo centimeter? Äsch! Jag vänder mig om och kollar hyllorna istället. Där hittar två paket gnocchi. Splendido! Jag tar dem och räcker fram till slaktaren. Han muttrar något och jag håller fram en 20-eurosedel. Får både mynt och sedlar tillbaka. Jag ropar ett hjärtligt ”arrividertji!” Då tittar hans fru fram bakom en dörr och ropar glatt “arrividerci!” Trevlig affär, hit får jag komma tillbaka. Abrogazzincchi my ass!

Ok! Nu har jag gnocchi, olivolja och saffranspasta. Något som saknas? Vin förstås! Jag vandrar ner mot vinbaren som vi var på igår. Jag stegar in – Mickey som tog hand om oss igår är där bakom disken. Jag hälsar.


Bånjårrno!

Buongiorno. Ah, friend with K, ah, buongiorno!!!

Thank you so much for yesterday, it was really nice!

Good, good. Yestarday you chose good wine, you have very good taste.

Yes, thank you.

So, you go vinery today?

Fattoria le Terrazzo? Yes! Very nice place.

Graziano is de man, he makes good wine!

Efter denna inledande chit-chat är det väl dags att framföra själva ärendet: ett vininköp.

Well, actually I am looking for some wine, in particular a good dessert wine, preferably local if that is viable.

Huh?

Some dessert wine, you know, sweet wine for dessert?

Bafatto?

Vad fasiken heter sött på italienska? Är det Secco? Eller är det Dolce? Attenzione? Anita Ekberg? Men så kommer jag ihåg att det finns ju faktiskt ett sött vin som heter vin santo, så jag säger det.

Öhh, vän-san-too?

Ah, vin santo! Multo periocoloso! Fatte della bizzione fograzi naga d’uhrooso (figle) mana ferazzuta anabete da sutto! Look here, very good. De best. 12 Euro. Prego!

Ah, perfect! I’ll take that

Arrividerci!

Arrividertji!

Snabbt tillbaka till hotellet för dusch och inköpsjämförelse med de andra och sedan världens största drink inklusive chit-chat med världens mest boooring australiensare - hur nu den kombinationen är möjlig! Återkommer!

2010 Keller von der Fels och StikkiNikki

Om det är något du behöver så är det en redig rieslingpusher. En sådan som leder dig rätt, bort från fatade, vita, soon-to-be-vitvinssåsbourgogner och mot underbara, majestätiska, livsbejakande rieslings. Nu senast kom en laddning med Keller! Jag korkar upp. Ner med kranen.

Magic! Varför är det här så vansinnigt gott?!?! Keller 2010 von der Fels öppnar med direktverkande rieslingtoner, en underbar sval doft, lite citrus, lite frukt. I munnen oerhört balanserat. Det här är klass! Mycket spänd på 2010 Kirchspiel – skyhöga förväntningar!

Sedan har jag likt fem miljoner andra stockholmare vandrat in på StikkiNikki och tryckt i mig en massa glass.




Det började hos M1 och M2 där M3 fyllde år och StikkiNikki var önskat. Sedan har jag vandrat dit själv några gånger och länsat stället. Fast Häagen-Dazs är ändå bäst, hehe…

Sedan har även jag drabbats av Bordeaux 2007-vågen och efter Ps rekommendationer druckit det här:




Och det var fantastiskt gott!

PS We're in a dell! DS