Strategiska inköp: Teori

Jag läste någonstans i något glättigt magasin nyligen (eller var det t o m DNs söndagsbilaga?) att Martina Bonnier avråder skarpt från att göra impulsköp. Hemligheten med att lyckas som fashionista eller som väskbärare i den mer avancerade skolan är att bara göra strategiska inköp.

Supertråkigt, eller hur! För, det är ju impulsköpen som utgör själva definitionen av oss shopaholics – vi som älskar att känna rushen av att köpa något som bara finns där, just då, just nu…

…vilket naturligtvis leder till att det finns det saker hemma som finns där endast på grund av en anledning – just då, vid den tidpunkten, fanns den där, i kombination med att du hade pengar på kontot, i kombination med att du var nyfiken, i kombination med du saknade något, i kombination med att du ville bevisa något, i kombination med hemliga faktorer X, Z och Y… De kemiska processerna i människans hjärna som föregår köpbeslutet är nog de sista av människans egenskaper som vi kommer att förstå!

Så om du frågar någon varför det hänger en oanvänd kritstrecksrandig sammetskavaj längst in i garderoben är nog det bästa svaret du kan ge att ”den fanns just där just då och av någon oklar anledning tyckte jag att den var snygg och omedvetet var jag tvungen att köpa den.” Någon bättre förklaring finns ofta inte att få. En brun sammetskavaj – flera tusen pistoler fattigare – aldrig använd – intelligent beteende?

Helt klart är att impulsköp, efter att rushen lagt sig, skapat mycket frustration genom tiderna. Varför, hur kunde jag?!?! Samtidigt tror jag nog att det finns få saker som vi ångrar så mycket som saker vi inte gjort – vi plågas inte lika mycket av våra misstag som av det vi ångrar att vi inte gjorde. Så impulsköpen ska nog inte förkastas helt, det finns trots allt en väldigt tillfredsställande känsla i att göra det som du för stunden tror är rätt och som du senare kan säga att ”jag ångrar köpet men jag ångrar inte att jag följde mina lustar.”

Ett av mina ogjorda impulsköp som jag ångrar är en vit Kenzokavaj med långa, blåa, snirkliga blommor på. Fanns där i shoppinggallerian i anslutningen till Taipei 101 Financial Center, väldens nu högsta byggnad. 5 400 kr, eller något sådant. Supersnygg, satt perfekt. Fast någonstans i bakhuvudet malde att jag behövde byta den bakre ljuddämparen till bilen snart. Också 5 400 kr. Vit ursnygg kenzokavaj – bakre ljuddämpare till bilen. Bilen vann. Vilket sedan visade sig en pyrrusseger – den bakre ljuddämparen behövde inte bytas och några år senare blev bilen stulen och slaktad. Och nu står jag här utan en vit, oanvänd Kenzokavaj längst in i garderoben och bittert ångrar mitt val …

Fast visst finns det någon form av logisk och rationell sanning i Martinas uttalande – jag tror nog att du får ut mer av dina intjänade kronor om du väljer dina inköp med omsorg. D v s, att med rationella och logiska metoder välja dina offer. Nu ska vi väl inte gå in i en diskussion om vad rationalitet är, så låt oss bara nöja oss med en lekmans definition som mynnar ut i att ett rationellt beslut är något du inte på logiska grunder kan ångra efteråt. Superluddigt men ni förstår säkert!