söndag 6 februari 2011
2005 Bacharacher Wolfshöle Grosse Gewächs Riesling och Bouillabaisse
Lördag och jag är på gymmet. Eftersom jag tidigare outat det mesta i mitt liv kan jag ju även outa den hemska siffran: 90. Maddafack! Hur gick det här till? När jag mönstrade vägde jag 68, efter ett år i Brighton var det nere på 58. I Lund låg jag länge på 63-65, i Hilsingborrgh hade det stigit till 70. Sedan låg jag länge ganska stabilt kring 75 i Stockholm (i Hilsningborrgh och i Stockholm hade jag börjat träna, med ökad biffighet som följd). Sedan var jag uppe och nosade kring 77-79,9999, med 80 som det hägrande spöket.
Våren 2007 var jag nere igen kring 75, mycket p g a att jag cyklade vart jag än skulle istället för att åka underjorden. Sedan bytte jag jobb och då blev det återigen upp mot 79,9999. Hösten 2008 körde jag dock ett omfattande giskt race, och var nere på 75, typ.
Men sedan, under 2009 hände något. Jag minns att jag körde ett giskt race på hösten och var förkyld fyra gånger, med utebliven träning som följd. Sedan tränade jag knappt något på ett år, och levde i förnekelse gällande att stora portioner med mycket gräddig pasta inte leder till omfångsrikedomsökning…
Men men! Till slut vågade jag mig iväg till gymmet och vågade ställa mig på vågen. Jag visste att jag hade gått upp en del, men tänkte väl att det skulle ligga kring 85. Men istället visade vågen på 91! Holy Cow! Fast då insåg jag att jag höll i vattenflaskan och där var ju ett onödigt kilo. Så 90 stannade det hela på, madre mia… Så här kommer mitt försenade – och smarta mål! I höst tänker jag vara nere på 75 igen, so help me God.
Hursomhelst, efter träningen åkte jag in till NK och Systembolaget Regeringsgatan, i jakt på något gott vin till bouillabaisse, som vi vart sugna på. Efter en hel del fingrande på allt möjligt stannade jag för 2005 Bacharacher Wolfshöle Grosse Gewächs Riesling från Mittelrhein, var nu det ligger någonstans. Hade det varit mindre kö (och inte P som basade på finewinesavdelningen) hade jag nog frågat om det var en holme mitt i floden, hehe… På väg ut tog jag en sväng förbi ölavdelningen och haffade några Brooklyn Black Chocolate Stout.
Hemma igen lade jag mig ner och läste om Anckarström och sedan var det dags för mat. Hur gör du din bästa bouillabaisse? Det viktigaste, tycker jag, är att det ingår fänkål, dillfrön och saffran i soppan. Det finns ju mängder av olika varianter på bouillabaisse, men jag vill ha min med fänkål, dillfrön och saffran. Sedan spelar det inte så stor roll vad som ingår. Jag hade tänkt ha i harrisar men det glömde jag både köpa och kolla om det fanns i frysen.
Hursomhelst, det blev fänkål, morrötter, schalottenlök och en palsternacka som bas. Hugg i mindre bitar, fräs upp i rikligt med olivolja (drygt en halv deciliter). Ner med dillfrö (1-2 msk) och cayennepeppar.
Häll på vatten och krossade tomater, låt småputtra tills rotfrukterna känns klara. Salta. Därefter, ner med fisken (det blev lax som vanligt) och saffranet. Två burkar musslor följde med också. Under tiden kan du göra fuskaioli (eller riktig, om du föredrar det…). Blanda majonnäs och gräddfil i proportionerna 1:3, pressa i några vitlöksklyftor, salta och peppra. Justera proportionerna.
Jag tar tag i min screwpull och gör processen kort med medelrhenaren. Plopp! Det här ska bli kul att prova. Plötsligt hör jag dock C ropa från vardagsrummet:
Får vi porter?!
Nej, jag har precis poppat en schysst riesling!
Jag vill ha porter!
Okejdå! Det får bli vin och porter till soppan…
2005 Bacharacher Wolfshöle Grosse Gewächs Riesling från Ratzenberger har en ganska gul färg, mörkare än CH Berres som vi drack senast. Lite återhållsam doft, vi hittar inte den typiska blommigheten som ofta finns Mosel. Lite mineral, lite exotisk frukt. 13,5 % alkohol, så den är helt torr. Men mycket trevlig!
I munnen är den fyllig med en pigg syra, som vinet lever gott på. Dock tycker jag om jag ska vara lite kritisk att alkoholen tar över, vinet känns obalanserat. Lite för eldigt för min smak! Så tack för ett gott och trevligt vin men några fler flaskor kommer jag nog inte att köpa.
PS Brooklyn Black Chocolate Stout, supergod! Klar recommendation DS
PPS Den här gången försökte jag verkligen ta sådanadäringa supercoola svarta bilder som Svenssonsmakaren tar - med jag var helt sopig! Låg och krälade runt på badrumsgolvet och fett fel blev det... Hur f-n gör karl'n? ;-) DS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Gillar skarpt att du outar din vikt. Mina gymdagar ligger långt bakom mig och jag MÅSTE börja på löpbandet igen.
Gillar ännu bättre att du outar dig som användare av köpemajonäs. Det är nästan spöstraff på det bland matnördar men jag tycker det är en gåva till mänskligheten.
Hahaha! På det bara, Anders! Löpning är grymt underskattat.
Köpemajonnäs är helt klart basvara! Jag har gjort egen majonnäs nån gång men Findus är svårslaget. Det är hur du använder majonnäsen som är det viktiga...
Håller med Anders, strongt att outa vikten. Har också varit där, finns inget bättre motivationsmedel än att stå för att man är en redig bit och vill göra något åt det. Har en träningsplan som går ut på de gamla hederliga sitttuppen och armhävningarna. Underskattade medel för att lära känna sina egna begränsningar..
Vad gäller bilder, tack för beröm förresten :), är nog på tiden att du, jag och Fredrik träffas IRL och outar våra hemligheter över en eller flera trevliga flaskor.
Om du mot förmodan inte kan hålla dig så delger jag gärna de tips jag kan.. Bara att fråga ;)
Ha en trevlig arbetsvecka.. //David
Känner mig helt som en redig bit! :-) Det är ganska knäckande att stå framför spegeln på gymmet och förskräckas, hur gick det här till???
Definitivt IRL snart! Det tycker jag att vi bokar in, ska bli trevligt att träffas och outa våra hemligheter... ;-)
"Låg och krälade runt på badrumsgolvet och fett fel blev det..." Eeeh? Förstår inget. Men badrumsgolvskräl blir sällan rätt. Vad försökte du åstadkomma med dessa moves?
Sara
Mitt badrumsgolv är svart! Det var ljust ute! :-)
Skicka en kommentar