En dag på Kolmårdens Djurpark

Hade Kolmården legat i Stockholmsområdet hade smeknamnet varit givet: Kålis! Hursomhelst, det är lördag med strålande försommarväder och våra kroppar skriker efter att få se natur och lite vilda djur. Något annat än trygga söder. Vi packar därför in oss i Volvon och kör mot Kolmården.

Själv har jag alltid varit intresserad av djur och natur. Som liten bodde jag i Liberia i Västafrika under några år och det påverkade mig mycket. Jag ska inte tråka ut er med alla historier om de sjucentimetersgetingar, tremetersmambor, kobror, portugisiska örlogsmän, skorpioner, termitdrottningar, cassava snakes, barracudor, doctor fish, falkar, papegojor, ödlor som tvångsmässigt gjorde armhävningar, koraller, rockar stora som lakan, spindlar, myror, insekter och andra djur som vi kom i kontakt med. För att inte tala om alla exotiska frukter och den underbara, mystiska, svårigenomträngliga djungeln.

Hm, några kanske. Kanske historien om Sofia, vår grå jako som vi tyckte så mycket om men som rymde en dag och träffade en annan grå jako som också hade rymt och som bildade par och mamma som inte kunde sluta prata om det på hela sommaren! Eller den om min bror H som råkade hoppa på en portugisisk örlogsman och fick åka till sjukhus – jag tror att han har kvar ärr än idag. Eller den om den lilla chimpansungen Linda som vi fick ta hand om och som senare kom till Furuviks djurpark. Eller den om den tvåmeterskobra som jag och pappa höll på att snubbla över på stranden...

Hursomhelst, vi kommer fram strax efter tio, löser entré och går in. Eftersom vi är rejält hungriga går vi radarstyrt mot första bästa restaurang, vilket visar sig vara restaurang Safari. Jag tar en schnitzel och C hugger in på köttbullar med världens godaste potatismos. Hm, kanske lite väl mycket x-faktor där kanske!



Men vilken underbar utsikt! Restaurangen (och Kolmården för den delen) ligger ganska högt upp och vi har en vidunderlig utsikt över hela Bråviken. Så fantastiskt vackert!



Mätta och belåtna beger vi oss mot delfinariet, Kolmårdens inofficiella mittpunkt. Mer om det i nästa post.

2005 Dr Bürklin-Wolf Riesling Pechstein

Onsdag kväll och ledigt imorgon! Även om vi har gott om deklarationer och bokslut kvar är det ändå rätt skönt med en ledig dag mot slutet av veckan. Vi lagar lammfärs med harrisar och saffran (!). Allt blir godare med saffran – till och med lammfärs!

Eftersom jag inte hittar något lämpligt rött – jag har varit lite sopig på att köpa in på senaste tiden – får det bli vitt. Lammfärs uppfräst med rosmarin, harrisar, schalottenlök, tomatpuré och worcestersås – kryddat med saffran – och vitt vin till. Är inte det en schallansch för en sommelier värd namnet? Vi gör det enkelt för oss och tillämpar den generella vin och mat-regeln som säger att

”Till en god maträtt passar ett gott vin”

Efter en stund faller därför valet på 2005 Dr Bürklin-Wolf Riesling Pechstein. Vi korkar upp. Ur glaset kommer en tjock kvast av gula och exotiska frukter och honung, en stor maffig doft. Ganska mycket diesel, faktiskt. Mycket trevligt!

Smaken däremot är lite av en besvikelse. Först härligt oljig, men efter en stund slår alkoholen igenom. Vinet känns lite jolmigt, vi saknar syrorna som ska hålla vinet på plats. Ikväll får vi se om det blivit bättre!

En sundsvallsresa 3: resans mål

Vi börjar söndagen med att powerwalka uppe på Södra berget. Luften är frisk, det är lite kyligt. Perfekt väder för en liten power walk alltså! Väl tillbaka njuter vi av en god och lång hotellfrukost. Sedan åker vi en lång tur längs Indalsälven och kollar även in Alnön.



Därefter beger vi oss till P som fyller 40. Till slut har vi således nått resans mål! P bjuder på jättegoda kanelbullar och supersmarrig tårta. Mycket gott! Vi pratar länge med Cs gamla Sundsvallsväninnor och vi har en mycket trevlig eftermiddag. P, återigen, stort grattis!




Därefter kollar vi in L och Os nyinköpta sommarstuga. Mycket trevlig!





Lampskärmar i trä???

Mätta och belåtna rullar vi ut ur Sundsvall med siktet inställt på Söder. Vi stannar till i Hudik för en pizza på Kebabhouse. Mycket god! Om ni är hungriga i Hudik, prova Kebabhouse.










Till sist rullar vi in på trygga Söder. Tack alla för en jättetrevlig helg! Sundvall är ju supertrevligt!

En Sundsvallsresa 2

Sundsvall är ju jättetrevligt! Mina samlade intryck är att det är en liten, mysig stad med gott om trevliga människor. Vi checkar in på hotellet vid 3-hugget och sedan beger vi oss ner på stan. C visar runt.

Först ut, själva stan!


















Sedan var vi ju tvungna att springa in på Hotel Knaust:







Nån ska ha ridit upp på häst för den här trappan enligt C.







Här försökte vi komma in men det var helt fullt. En man med cowboyhatt och slokmustasch ropar till oss, "bästa käket i stan!" Låter rimligt.

Däremot gick vi in på Sundsvalls Bishops Arms och det var supertrevligt! Jag tog en Spitfire och C tog en Kill Kenny (just shoot him). Spitfiren var bäst. Personalen var jättegulliga och vi kände oss mycket omhändertagna. Till och med Salt & Vinegar-chipsen (som de bara hade) smakade helt ok.





Mycket trevligt ställe!

Sedan hamnade vi på Pipeline:








På kvällen åt vi uppe på restaurang 180 grader uppe på Hotell Södra Berget. Utsikten var fantastisk:





Vi åt vit sparrissoppa med pilgrmsmusslor till förrätt och röding/gös med potatismos och smarrig sås till huvudrätt. Till det blev det lite Georg Breuer Riesling Sauvage. Allt var jättegott, soppan var fantastisk. Röding är en fisk som jag upptäckt på senare år och jag gillar den mer och mer. Som lax, fast med "viltsmak." Så restaurang 180 grader, klar rekommendation! Och som sagt, fantastisk utsikt.

Kom att tänka på när jag var i Chicago för ca tio år sedan, vi åt på Signature Room uppe i John Hancock Building. Också fantastisk utsikt - du ser ut långt över Michigansjön! Men maten var sisådär. Det verkade som att alla betalade för utsikten och att det var på något sätt införstått...

Just det, vi var uppe på norra berget också!







Det här såg ju intressant ut:




PS Som av en lustig händelse var Fasching också i Sundsvall förra helgen. Jättelustigt! DS

En Sundsvallsresa 1

Vi har varit på blixtvisit i Sundsvall! Cs väninna P fyllde 40 och bjöd på fika, så det var klart att vi skulle åka upp. Sedan innebar uppresan också 40 mil bilkörning i vardera riktningen! Mot det är jag helt chanslös. C, som bott länge i Norrland, är förstås nyfiken på hur mycket jag kan om detta långa landskap:

C: Så, hur långt norrut har du varit tidigare?
Jag: Sigtuna, tror jag

Men efter en stund kommer jag ihåg – det stämmer ju inte. Jag har ju både fjällvandrat från Abisko till Kebnekaise och varit uppe vid Sylarna och dessutom åkt skidor i både Åre och i andra ställen. Dessutom följde jag med N & P när hästarna skulle hem från sommarkollot. Då bodde vi ju i Särna och besteg Städjan och såg Njupeskärs vattenfall på vattnigt avstånd. Sedan var jag på någon militärisk kurs i Uppsala som finnig tonåring.

Efter en lång och härlig bilfärd och några intressanta serpentinsvängar tar vi in på Hotell Södra Berget. Vilken härlig utsikt! Vi checkar in och drar ner på stan för att ”göra stan.”

Jag: Kolla! Vi kör på Nybrogatan.
C: Japp! Nu är vi på Södermalm.

Återkommer med mer bilder från Sundsvall!

En copywriters vardag...

På tisdag är min skrivkurs slut. En uppgift kvarstår - att skriva en kommunslogan.

Seriöst - dessa kommunslogans! Hur bedrövliga är inte de egentligen?

Helsingborg - kärnfullt som ett corepass!
Lessebo - less is more!

Och så en sammanfattande annons för hela kursen:





Trevlig helg allihopa!

För surdegspappor och lattemorsor

Ok, ni får dras med lite mer reklam! Här kommer några annonser till för Fjällbrynts messmör, denna gång med utgångspunkt i surdegspappan.