En Sundsvallsresa 2

Sundsvall är ju jättetrevligt! Mina samlade intryck är att det är en liten, mysig stad med gott om trevliga människor. Vi checkar in på hotellet vid 3-hugget och sedan beger vi oss ner på stan. C visar runt.

Först ut, själva stan!


















Sedan var vi ju tvungna att springa in på Hotel Knaust:







Nån ska ha ridit upp på häst för den här trappan enligt C.







Här försökte vi komma in men det var helt fullt. En man med cowboyhatt och slokmustasch ropar till oss, "bästa käket i stan!" Låter rimligt.

Däremot gick vi in på Sundsvalls Bishops Arms och det var supertrevligt! Jag tog en Spitfire och C tog en Kill Kenny (just shoot him). Spitfiren var bäst. Personalen var jättegulliga och vi kände oss mycket omhändertagna. Till och med Salt & Vinegar-chipsen (som de bara hade) smakade helt ok.





Mycket trevligt ställe!

Sedan hamnade vi på Pipeline:








På kvällen åt vi uppe på restaurang 180 grader uppe på Hotell Södra Berget. Utsikten var fantastisk:





Vi åt vit sparrissoppa med pilgrmsmusslor till förrätt och röding/gös med potatismos och smarrig sås till huvudrätt. Till det blev det lite Georg Breuer Riesling Sauvage. Allt var jättegott, soppan var fantastisk. Röding är en fisk som jag upptäckt på senare år och jag gillar den mer och mer. Som lax, fast med "viltsmak." Så restaurang 180 grader, klar rekommendation! Och som sagt, fantastisk utsikt.

Kom att tänka på när jag var i Chicago för ca tio år sedan, vi åt på Signature Room uppe i John Hancock Building. Också fantastisk utsikt - du ser ut långt över Michigansjön! Men maten var sisådär. Det verkade som att alla betalade för utsikten och att det var på något sätt införstått...

Just det, vi var uppe på norra berget också!







Det här såg ju intressant ut:




PS Som av en lustig händelse var Fasching också i Sundsvall förra helgen. Jättelustigt! DS

En Sundsvallsresa 1

Vi har varit på blixtvisit i Sundsvall! Cs väninna P fyllde 40 och bjöd på fika, så det var klart att vi skulle åka upp. Sedan innebar uppresan också 40 mil bilkörning i vardera riktningen! Mot det är jag helt chanslös. C, som bott länge i Norrland, är förstås nyfiken på hur mycket jag kan om detta långa landskap:

C: Så, hur långt norrut har du varit tidigare?
Jag: Sigtuna, tror jag

Men efter en stund kommer jag ihåg – det stämmer ju inte. Jag har ju både fjällvandrat från Abisko till Kebnekaise och varit uppe vid Sylarna och dessutom åkt skidor i både Åre och i andra ställen. Dessutom följde jag med N & P när hästarna skulle hem från sommarkollot. Då bodde vi ju i Särna och besteg Städjan och såg Njupeskärs vattenfall på vattnigt avstånd. Sedan var jag på någon militärisk kurs i Uppsala som finnig tonåring.

Efter en lång och härlig bilfärd och några intressanta serpentinsvängar tar vi in på Hotell Södra Berget. Vilken härlig utsikt! Vi checkar in och drar ner på stan för att ”göra stan.”

Jag: Kolla! Vi kör på Nybrogatan.
C: Japp! Nu är vi på Södermalm.

Återkommer med mer bilder från Sundsvall!

En copywriters vardag...

På tisdag är min skrivkurs slut. En uppgift kvarstår - att skriva en kommunslogan.

Seriöst - dessa kommunslogans! Hur bedrövliga är inte de egentligen?

Helsingborg - kärnfullt som ett corepass!
Lessebo - less is more!

Och så en sammanfattande annons för hela kursen:





Trevlig helg allihopa!

För surdegspappor och lattemorsor

Ok, ni får dras med lite mer reklam! Här kommer några annonser till för Fjällbrynts messmör, denna gång med utgångspunkt i surdegspappan.

2008 Pichler riesling, vit sparris och Lallerstedts bea

Fredag kväll och Valborg. Kungen och C fyller år, så vi firar med lite vit sparris och lamm. Vit sparris är verkligen supersmarrigt! Köper man dem på Hötorget eller uppe i hallen kan man få dem riktigt tjocka. Jag springer in på regeringsgatan för att hitta något lämpligt till. ”Barnarmar,” säger personalen när de ser min påse. Man kan lätt associera till något annat.

Hursomhelst! C har beställt riesling så det får det bli. Efter lite palavrande med butikspersonalen settlar jag på 2008 Pichler Riesling Loibner Oberhauser Smaragd, från Österrike. Det händer ganska sällan att jag hugger österrikisk riesling, traditionalist som man är blir det lätt Mosel, Rheingau eller Nixpixstället (Nahe, dagens sämsta jag vet…). Hade regeringsgatans främsta rieslingpusher M varit på plats hade det nog blivit Fritz Haag eller Reinhold Haart eller en Schäfer-Fröhlich. Eller en Keller, såklart. Men nu var han inte där så då var det fritt fram för något annat!

Vi skalar sparrisen och stoppar ner i koket. Under tiden korkar vi upp 2008 Pichler Riesling Loibner Oberhauser Smaragd. Ljus färg, nästan vattenklar. En första sniff och vinet öppnar med en hel kärve nässlor. Det hade nästan lika kunnat vara en savvie! Efter nässlorna kommer lite exotisk frukt, litchi typ. Och skumbanan. Jag hittar lite bananer – goda bananer. ”Du menar plantiner!” hör jag C ropa. Okejdå! Sedan massor av mineral. Smaken är stram, hög syra men inte emaljavskalande. Jag saknar lite kropp, vinet känns nästan lite vattnigt. Det är det naturligtvis inte, men det är inte så oljigt eller fylligt som en fläskande halvtorr Willi Schäfer kan vara. Fast som matvin är det förträffligt.

Vi lägger upp sparrisen och serverar Lallerstedts bearnaisesås till. Så gott! Lallerstedts bea är helt fenomenal, mycket god. Om jag var i ongi skulle jag konsumera en burk om dagen, utan problem…

Annars flyter det på, vi jobbar för fullt för att kunna leverera bokslut och deklarationer. Fast nu ska det bli lite manchego och Band of Brothers!

INKCORPORATED

En annan rolig uppgift var att skriva en annons för Björn Abelins och Elisabeth Åsbrinks utställning INKCORPORATED, som börjar nu på torsdag på Kulturhuset.

Här är själva underlaget. Skriv om denna till annonsformat:



Här kommer mitt förslag:




Här kommer ett annat förslag (cred C):



Personligen gillar jag nog Cs variant mest, den var väldigt enkel och mycket stilren. Jag ville som vanligt ha med för mycket text. Men men!

En rapport från Vinordic

Jahopp då har man varit på Vinordic! Egentligen skulle jag på rieslingprovning med Finger Lake men diverse moln kom ivägen:



Men men! Wiemervinerna var mycket trevliga, mycket mineraliska. En, kommer dock inte ihåg vilken, hade en underbart rå och helt obarkad dieseldoft! Godast var doch Dr Konstantins Late Harvest, som var mycket koncentrerad och maffig, med bra syra.

Fast så värst mycket annat kul fanns inte. Jag stannade till hos Divine som var mycket trevliga. Provade lite amerikansk Pinot, helt ok! Brewer-Clifton fullkomligen bolmade av jordgubbar... gott!

Så efter ett tag blev det öl. Chokladstouten var tyvärr slut men IPA:n var bra. Härligt bett!

Fast jag undrar om inte Nils-Oscars Ekologiska Tärnö Gin tog priset som best-in-show. Den var mycket god och mycket personlig!