Diquiz vecka 7

Sedan ett par veckor tillbaka har vi skaffat Dagens Industri, DI, till kontoret. K, vår chef, menade att eftersom vi alla är ekonomer är det vår plikt att hålla oss uppdaterade inom det ”börsliga.” Jag har naturligtvis alltid läst DI i alla fall. Men nu ska hela kontoret vara helt uppdaterade!

Därför kommer vi framöver att veckovis hålla ett litet diquiz. Svaren med några få kommentarer publiceras senare i kväll!


Fråga 1. Vi börjar med DI Weekend från i lördags, som inleder med ett större reportage om Josefin Hjörne Meyer, tidningsägare i fjärde generationen. Familjen Hjörne är som bekant familjen bakom G-P, Göteborgs-Posten. Vad heter det mediaföretag som kontrollerar G-P och som till över 90 % ägs av familjen Hjörne?

1. Stampen
2. Bommen
3. Sysslingen
4. Odin Media
5. Hjörne Media


Fråga 2. I måndags argumenterade Dan Brännström, generalsekreterare FAR SRS, på DIs debattsida att fler ”systrar i ledningen skulle ha klarat Lehman Brothers.” Argumentet är att det finns för få kvinnor i företagens styrelser. Hur stor andel de svenska börsföretagens styrelser utgörs av kvinnor 2009?

1. 3,3 %
2. 5,8 %
3. 10.1 %
4. 15,7 %
5. 19,4 %


Fråga 3. I tisdags kunde vi läsa om Mikael Gadd som äger halva Ica Maxi i Haninge. Hur mycket pengar lade svenskarna på mat 2008 och hur mycket omsätter Ica?

1. 152 miljarder, 44 miljarder
2. 194 miljarder, 97 miljarder
3. 201 miljarder, 59 miljarder
4. 228 miljarder, 69 miljarder
5. 250 miljarder, 89 miljarder


Fråga 4. I onsdags kunde vi läsa att flera bolag vill vara först ut att bryta den långa noteringstorkan på Stockholmsbörsen. Hur länge var det sedan ett nytt bolag noterades?

1. Sju månader
2. Åtta månader
3. Nio månader
4. Tolv månader
5. Fjorton månader


Fråga 5. I torsdags gjorde Björn Ferry det omöjliga och tog medalj i OS. Tidigare hade han svårt att få till det med sponsorer. Men efter en artikel i Expressen om Björns pengaproblem var det till slut ett litet företag som hörde av sig och som numera pryder Björns gevär och skiddräkt. Vad heter det?

1. Motala Mättjänst
2. Motala Mätservice
3. Motala Mätteknik
4. Motala Motor
4. Motala Energi


Fråga 6. Nu på morgonen kan vi läsa att Tele2s VD har fått sparken. Vad heter han?

1. Lars-Johan Jarnheimer
2. Harri Koponen
3. Sune Nordgren
4. Niclas Östlind
5. Viggo Cavling


Fråga 7. I DI Weekend nu idag fredag intervjuas miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand. I intervjun ombeds hon beskriva sitt parti. Hur svarar hon?

1. ”Det är två falanger, en mera frihetlig vänster samt en socialliberal och mittenborgerlig”
2. ”Det finns tre falanger: en mera frihetlig vänster, en socialliberal/mittenborgerlig och en opolitisk”
3. ”Ett parti öppet för alla, från frihetlig vänster till alla med ett ärligt miljöengagemang”
4. ”En liten röd-grön rörelse”
5. ”Ett engagerat parti för alla med ett ärligt miljöengagemang”

Lycka till, kontoret!



Bonusfråga: just det, mer kunskap om det "börsliga." Men varifrån kommer ordet börs?

1. Börs är ett gammalt tyskt ord för andel
2. Börs är ett gammalt tyskt ord för marknadsplats
3. Från holländaren van der Beurze
4. Från latinets borsium som betyder konflikt
5. Från holländska booers, som betyder "mindre hus"

Kärleken till de materiella tingen: en rapport från Antikmässan 2010

SMS-konversation med Mor i helgen:

Mor: Det är Antikmässan i helgen, vi har en biljett över
Jag: Är det dags igen?
Mor: Ses i entrén kvart i?
Jag: You can always count on me


SMS-konversation med Mor dagen innan:

Mor: Vet inte om jag kan komma, är jättesjuk
Jag: Så tråkigt


SMS-konversation med Mor några timmar innan mässan

Mor: Jag kommer
Jag: Är inte du jättesjuk?
Mor: Jag har tömt huset på Alvedon
Jag: Som en fluga till en sockerbit, alltså?

Japp, så står man där på Antikmässan igen! Faktum är det är ganska trevligt. Har man dessutom som jag ett inte obetydligt glas-, konst- och designintresse kan det bli ganska kul. Att de sedan bjuder på lite ”wa-wa” gör ju inte saken sämre!

Jag vandrar runt bland montrarna och fingrar på alla gamla saker. Det finns gott om glas och gamla möbler och allsköns gamla fina ting. Många fina silverföremål. Men plötsligt inser jag faktum: Det finns inga gamla vapen på mässan! Äsch, det är ok. I och för sig hade det varit trevligt att fingra på några gamla blankvapen och pistoler, men kommer andra mässor för det…



Den här var ju jättefin! En vinkyl från mitten av 1800-talet!

...och när vi ändå är inne på Champagne: visparna är ingen myt, de har faktiskt funnits:



Det finns i alla fall gott om glas.



Som jag berättat om tidigare vore det trevligt om Reijmyre och Richard Juhlin kunde ge sig på remmarglasen, men jag inser väl att det blott en dröm är. Hursomhelst finns det gott om remmare på mässan, men de är lite för gotiska och lite för klumpiga för min smak. Förutom dessa – jättesöta små miniremmare för din mest koncentrerade Trockenbeerenauslese?




Annan intressant utrustning:



Assorted screws.



Svindyrt danskt designbord



Något för H? ;-)



Smurfar - kommer starkt!



Nu syns det inte så bra, men jag hittade en jättefin karta över stan från 1830-talet, utgiven i England av The Society for the Diffusion of Useful Knowledge...



Cowboots for cowboys?


Sammantaget: Många vackra saker, fast jag hade gärna sett mer designsaker från 1900-talet. Och mer blankvapen! Men men. Tack Mor för att jag fick följa med!

Poor Man’s Asparagus Soup

For those of you not entirely fluent in English, and yet intrigued by the (I hope) somewhat persuasive title, please see below for a Swedish translation. Basically, the concept hinges on not going as far as “slightly versified,” but stopping just short of “poor knights.” I am sure you didn’t get that, so I’ll leave it to my Swedish readers to fully digest.

Anyway, poor man’s asparagus soup – what the heck is that? We all know the lively meaning of asparagus soup, and if there is a poor man’s soup – isn't there somewhere a rich man’s asparagus soup? Well, yes there is. It’s called asparagus soup and it is made from fresh asparagus. Poor man’s asparagus soup, on the other hand, is made from salsify root. This root is filled with so much asparagine a man could walk from Iceland to Greenland without getting his feet wet. It’s cheap, it’s abundant, and you don’t need to speak German to get the season’s first.

After some serious peeling coupled with slicing, we kindly ask you to boil the salsify root until near unrecognizability. For the moment we have snowed in on soups being simple in construction to enhance the soil-to-bottle transformation, to use a winic metaphor. Therefore, just use water, cream, salt, and the soupy stuff itself. Foggedaboud potato, broth dices, onions, carrots or any other disturbances.

After roughly thirty minutes the sliced roots are considerably squashy. During boiling, many other scents fill the kitchen. First, pleasant celeriac bouquets, then we discover some Jerusalem artichoke. Very nice!

How long should they boil? Well, it is like when my students ask me about how many pages to write for each assignment. I always tell them, “write until you’re fed up with it!” It’s the same with the soup – boil it till you’re getting tired of it. It takes about 30 minutes.

Then pour everything into the blender and purée it. Pour back into the saucepan, add cream and water to desired density. Add salt and you’re done!

Och nu till mina svenska lyssnare: Svartrotsoppa – ett alternativ till svartsoppa? Inte lika blodigt, i alla fall! Soupe d'asperges de la Patch Pauvre, typ.

As you lingering English readers might wonder at this point, isn’t Swedish a rather dense language? ;-)

Torr madeira, mon sherry!

Jag ber tusen gånger om ursäkt för att textningen föll bort i förra inslaget! Men här kommer den igen, i något utökad version.

Den senaste tiden har ägnats åt diverse experimenterande – och slakande av heliga kor. Det började med att jag blev mycket inspirerad av Öhmans sherryexperiment, ett matutforskande helt i min stil. Vilken sherry passar bäst i mat? (Det finns olika sherrytyper?) Jamen, vi lagar soppa och smaksätter med olika typer och testar bredvid varandra!

Sagt och gjort. Eftersom amontillado inte verka fixa biffen köpte jag lite fino och oloroso. Till det lagade jag jordärtskocksoppa, som jag snöat in mig på för tillfället. Fast den här gången tänkte jag applicera temat för 2010: förnyelse. Därför blandade jag i lite hackad schalottenlök och cayennepeppar. Och som om det inte vore nog fräste jag upp lök- och skockhacket i olivolja först. Sedan som vanligt: kocka i vatten tills mjukt, mixa, toppa med grädde och salta.

Vi börjar dock med att smaka av vinerna. Sherry är annars en vit fläck på vinkartan. Eller vit och vit, min bild av sherry är format av mors passion för Bristol Cream (jag erkänner, sliskigt gott) och den torra sherry som jag använde i matlagningen då jag experimenterade med kinesiska rätter (odrickbar). Men vi häller upp lite fino och oloroso och testar. Finon har en intressant doft åt marchållet, helt plötsligt och Madeleinelikt är jag någonstans i södra Frankrike. Oloroson doftar klart åt Bristol Creamhållet. Smakmässigt föredrar jag oloroson, finon är lite för tunn tycker jag. Fast oloroson är också ganska tunn!

Soppan på det nya sättet blev faktiskt också mycket gott. Löken tillförde fyllighet, samt en del sötma. Cayennepepparen var bra till. Vi toppar med lite sherry i olika skålar (precis som Oh, man! gjorde). Fast just det blev mindre bra. Kanske tog jag i för mycket, eller så passade det inte. Lite oloroso i var ok, men någon smaksensation blev det inte. Så i fortsättningen blir det utan sherry.

I fortsättningen visade sig vara i torsdags. Neil var i stan några dagar för kurs, så jag lagade lite jordärtskocksoppa enligt det nya sättet. Dock utan sherry. Till det testade vi Cossarts torra madeira. Eller torr och torr, med 32 g socker/liter är den väl på gränsen mot halvtorr. ”Är den verkligen torr?” frågar Neil. Vi kollar. Jo, det står ”Fine Dry” på etiketten. Fast det är nog en definitionsfråga…

Cossart Gordon Sercial 5 Years Old har mörk färg, mot bärnstenshållet. Doften öppnar med russin och torkad frukt. Smaken är fyllig och ganska långt från den något flyktiga sherryn. Stabil dryck. Mycket gott! Torr men ändå med en behaglig sötma. Till soppan är den utmärkt. Någon timme senare dyker plötsligt en liten viol upp, kul! Så klar rekommendation.

Fast den här gången blev det nog lite för mycket lök, för soppan blev i sötaste laget. Nästa gång blir det mindre lök och kanske lite maderira/cognac i. We shall see.

PS Den uppmärksamme kanske ser kardinalfelet. Om inte: skalad löken och jordiga jordärtskockor samsas på den rena skärbrädan. Fräscht! Det påminner mig om en historia som cirkulerade om en norrman som ställde upp i kock-NM för flera år sedan. Han skulle visst bara ha en liten bit av ett stort köttstycke, så han skar ut den lilla biten och slängde resten i sopen. Sedan ångrade han sig, biten han skar ut var inte bra nog. Så då tog han upp det stora köttstycket ur sopen igen och skar ut en ny bit… och slängde köttstycket igen sedan. Han vann inte.

Detta skulle H säkert anmärka på!

H, i det här fallet inte Polarforsknings-H utan Kommunpamps-H.

Förlåt. Det ska vara praktisk polarforsknings-H. Och Kommunpamps-H, stort gattis återigen! :-)

Jordärtskockssoppa 2.0

.

Låter som yrsel, typ

Semmelpremiär! Jag vet att det finns fantaster på ena extremkanten som köper sina första semlor på väg hem på nyårsnatten, likaså som det finns fantaster på andra extremkanten som trycker i sig alla sina åtta semlor på själva Fat Day. Själv är jag någonstans mittemellan, dock med dragning åt det förra.

Så i år skedde semmelpremiären i söndags – ute hos systrarna Delirious ute på Värmdö. Supergoda semlor! Gott, saftigt bröd, tydlig och härlig kardemummadoft, god mandelmassa. Lent och gott visp. Systrarna Delselius, ni leder!








Alltså, jag har bara ätit en semla, så det är klart att ni leder, men den var riktigt god så – om vi säger såhär: ni leder stort. Ok, det gör ni också oavsett, men, öh… äsch! Den var riktigt smarrig så ni har ett stort försprång!

A note on tranquility

Det är lördag och jag vandrar runt i stillheten på Söder. Mitt vanliga promenadstråk, som jag gärna återvänder till, utgår från Angle Street och fortsätter upp mot Sofia kyrka via lusthuset och amfiteatern. Alltså, förbi Orionteatern och sedan trapporna upp. Här har du en härlig utsikt över söder! Ok, inte lika stor som den som du har på toppen av Rip-off bay hill men minst lika vacker. Efter Sofia kyrka fortsätter du via Plogh Street till Ridge Street och Sweeper's Steps. Här kan du pausa för en ny, härlig utsikt! Ta stigen tillbaka till Pilot Street och sedan kan du antingen gå tillbaka via Rock Road eller fortsätta ner mot Peoples Street och ta dig upp mot Summit Court. Fast jag hamnade efter några blandade svängar på färjan Lotten och vidare mot Hammer City.



Stockholm är vackert!

PS Jag ska inte säga att jag vistats mycket kring Rip-off bay men när jag bodde på Revolution Road hängde jag mycket i "those hooks." DS