Glupskt

Toast Skagen är nog, enligt mitt tycke, världens godaste förrätt. Visst, det finns naturligtvis goda förrätter om du botaniserar bland den moderna tävlingsmaten (och gåslever är ju heller aldrig fel) men det finns en underbar enkelhet i Toast Skagen som är svårslagen. Räkor, mayo, citron, dill, löjrom – rikigt daVincianskt pentagramiskt rätt!

Legenden har det att rätten skapades av Tore Wretman på 50-talet. Efter lite googlande kan man läsa i Aftonbladet hur Staffan Heimerson kör runt i Skagen och får helt oförstående blickar när han beställer en Toast Skagen. Enligt Tores änka kom rätten till 1956:

Tore och besättningen tävlingsseglade i regattan Skagen runt i Tores mahognybåt Salta Marina 1956. Det blev stiltje. Segerchanserna försvann, besättningen deppade. Behöver piggas upp, tänkte Tore och tittade efter vad som fanns i galleyt. Inte mycket. Men tillräckligt. Han fann ägg och olja, räkor, lite löjrom, dill och en citron och ett formbröd. Hokus pokus. Tore rostade brödet, snodde till en majonnäs, hackade räkorna och dillen och formade löjrommen till ett duvägg.

Besättningsmannen:

– Nå Tore, vad kallar du den lilla läckerheten?

Tore tittade ut över de blanka vattenvidderna och i fjärran såg han konturen av Jyllands nordspets.

– Men kära hjärtanes, svarade han i ett benådat infall, det är ju en typisk Toast Skagen.
Så egentligen, för alla oss hard corefans, ska det minsann inte in någon crème fraishe, gräsfil eller rödlök på toasten!

Fast det är nog få som bara har majonnäs. I de flesta fall är majonnäsen utblandad och någon form av lök är tillsatt. Majonnäsen kan lätt uppfattas som väldigt… majonnäsig, i avsaknad av bättre ord. Lisa Elmqvist i hallen gör en underbar Skagenröra, den brukar vi köpa.

En av mina favorithistorier om Toast Skagens förträfflighet handlar om I & P. P fyller år, blir utbjuden till Vinbaren av I. P beställer en Toast Skagen, som raskt konsumeras. I frågar P om han önskar någon efterrätt, varpå P efter lite funderingar säger: En Toast Skagen... Så himla rätt! Så Toast Skagen funkar både som förrätt, huvudrätt och efterrätt.

På senare tid har jag börjat föredra min Toast Skagen gjord på originalreceptet. D v s, hoppa både lök och gräsfil. Så när vi på förmiddagen på Påskafton får ett plötsligt behov av Toast Skagen blir det originalet som gäller.

Dock är det nog mest original i teorin – inget bröd, små frysta räkor och färdiginhandlad mayo. Och C propsar på lite hackad rödlök. Fast det gör inte så mycket. Vi hackar färsk dill och blandar ner majonnäs och citronsaft. Depeche Mode vrålar i bakgrunden. Salt och 70-talsdrogen vitpeppar. Hur gott som helst! Vårt egenkomponerade trick för mindre majonnässmak är att blanda ut majonnäsen med lite citronsaft. Lite rinnigare, inte så stabbig.

Vinet – Ch Bel-Air-Ouÿ ligger och väntar i karaffen. Vi orkar inte korka upp något annat, och då vi är rejält hungriga kastar vi i oss Toast Skagen – utan toast – under tystnad på några millisekunder.

Glupskt är dagen ord.