Tisdag eftermiddag ringer utbildningsföretaget som jag jobbar för, de är en man kort och undrar om jag kan ta ett extra kvällspass. Ok, visst, jag rusar dit. En annan kurs, jag kastar mig över böckerna och får 20 minuter att sätta mig in i var de är. Förmodligen är det så här vikarier har det! Klockan närmar sig sex, jag tar närvaron och skämtar lite med klassen om hur tråkigt det är att B fortfarande är sjuk och de måste dras med mig… Men plötsligt, när jag precis ska sätta igång med skatteuträkningar och årets möjliga avsättning till periodiseringsfond, dyker karln upp! Tillfrisknat i elfte timmen! Vi skrattar åt situationen och jag överlåter passet till honom. Jag vandrar ut i den begynnande kvällen, det håller på att skymma. Känner mig tom och laddad på samma gång, upptaggad som du gör inför en ansträngning men tom för att det inte blev något. Men men. Jag flanerar lite planlöst runt på Norrmalm och dras som en fluga till NK och Systembolaget på Regeringsgatan. Fingrar lite på några olika flaskor, känner ett stigande sug efter rött, men hittar inget. Var är nyheterna? De har gjort om och jag hittar inte…
Efter en stund hugger jag Kings Ridge Pinot Noir från Oregon. Hm, den får funka för ikväll. Jag har inga förväntningar på vinet, bara lite gott rödtjut. Springer ner till NKs saluhall och köper någon kladdig fransk ost – en Vachlsteiousingonaux från distriktet Reousibauxneuf i syfvstliga Frankrike. Vin, ost och avsnitt 5 & 6 av Band of Brothers innan C kommer hem!
Kings Ridge har en ljus färg, mot ljuset är färgen i det närmaste näsblodsröd. Doften är läcker, C hittar plommon (det gör hon alltid i pinot noir), själv hittar jag hallon. Och lakrits. Bra doft! Smaken är len med en tydlig syra. Inga tanniner whatsoever – så utan syrorna kunde det lika gärna varit hallonsaft… gott, helt ok!
Vi sparar en slatt i kylskåpet till morgondagen. Direkt ur kylen får vi helt plötsligt en underbar godisdoft! Helt förförisk, lekande, vi tänker på tuttifrutti och tuttifrutti/lakrits. Doften verkligen leker med oss och våra sinnen, underbart! Vinet är dessutom helt drickbart – lite mognare men fullt drickbart. Så klar rekommendation.
När jag fotar vinet nu på morgonen läser jag baksidetexten lite mer noggrant. Importör: Andersson Wines International. Plötsligt kommer jag ihåg – debaclet med Malin! Eftersom det slutade väl vill jag inte länka till alla inlägg, jag misstänker att det är glömt and forgotten nu och att alla inblandade parter har gått vidare i sina liv. Men Andersson Wines: kul att ni tog in det här vinet!
Efter en stund hugger jag Kings Ridge Pinot Noir från Oregon. Hm, den får funka för ikväll. Jag har inga förväntningar på vinet, bara lite gott rödtjut. Springer ner till NKs saluhall och köper någon kladdig fransk ost – en Vachlsteiousingonaux från distriktet Reousibauxneuf i syfvstliga Frankrike. Vin, ost och avsnitt 5 & 6 av Band of Brothers innan C kommer hem!
Kings Ridge har en ljus färg, mot ljuset är färgen i det närmaste näsblodsröd. Doften är läcker, C hittar plommon (det gör hon alltid i pinot noir), själv hittar jag hallon. Och lakrits. Bra doft! Smaken är len med en tydlig syra. Inga tanniner whatsoever – så utan syrorna kunde det lika gärna varit hallonsaft… gott, helt ok!
Vi sparar en slatt i kylskåpet till morgondagen. Direkt ur kylen får vi helt plötsligt en underbar godisdoft! Helt förförisk, lekande, vi tänker på tuttifrutti och tuttifrutti/lakrits. Doften verkligen leker med oss och våra sinnen, underbart! Vinet är dessutom helt drickbart – lite mognare men fullt drickbart. Så klar rekommendation.
När jag fotar vinet nu på morgonen läser jag baksidetexten lite mer noggrant. Importör: Andersson Wines International. Plötsligt kommer jag ihåg – debaclet med Malin! Eftersom det slutade väl vill jag inte länka till alla inlägg, jag misstänker att det är glömt and forgotten nu och att alla inblandade parter har gått vidare i sina liv. Men Andersson Wines: kul att ni tog in det här vinet!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar