Onsdagen var en härlig dag där vi fick chans till att lära
känna varandra lite mer. Vi visste ju ganska lite om det liv han levt på
barnhemmet, och även om vi fått en del rapporter om hans mat- och sovrutiner visste ju vi knappt något annat. Vad gillade han? Vad tyckte han om, vad gillade han inte? Och hur
mycket koll hade han? T ex tv-apparater, lampor, dörrar, hissar, tandborstning, skumbad etc?
Well! Efter två dagar kunde vi sammanställa en liten lista
på färdigheter och kunskaper som han valt att avslöja för oss så här långt.
Listan är som följer:
1. Jag talar om, främst genom ljud och pekningar,
när jag vill dricka vatten, sova middag, gå på toa, leka med kritorna, gosa med
räven, läsa bok.
2. Jag behöver ingen blöja, men kan väl ha på en om
ni propsar.
3. 狐狸 heter räv på svenska.
4. Jag städar efter mig och tycker att det är
viktigt att slänga skräpet i papperskorgen.
5. Jag äter själv, och om det är för stora bitar
tuggar jag på dem innan jag lägger tillbaka dem i skålen innan jag fortsätter
min måltid.
6. Jag tycker bäst om skinka, apelsin, omelett samt
vattenmelon och majs.
7. Rita med kritor är roligast.
8. Det är sex kritor i leksaksbagen och jag har
koll på om någon saknas!
9. Jag somnar själv i egen säng och oftast efter en
kvart.
10. Innan man borstar tänderna ska man sätta på
tandkräm på tandborsten och sedan ska man skölja den med vatten.
11. När man lekt färdigt med en leksak ska man lägga
tillbaka den i leksaksbagen.
12. När man badar ska man tvåla in sig.
13. När man gått på toa och gjort nomero doe ska man
torka sig i där bak.
14. Har man kladdat ner vid sin matplats ska man
städa efter sig och speciellt torka upp!
15. Jag kan säga hej hej, rita och här på svenska. I alla fall enligt mina föräldrar!
16. Om jag vill leka med räven hämtar jag den i
leksaksbagen.
17. Det är viktigt att vara ren om munnen och
händerna och om man sträcker fram händerna så kommer mamma och pappa på en gång
och torkar av dem (praktiskt).
18. När man klipper naglarna så ska man pressa ihop
nagelknipsaren.
19. Jag kan ta trapporna sex våningar upp!
Jag antar att det sista var borderline barnmisshandel. I Changsha bodde vi på åttonde våningen
och brukade ta trapporna upp och ner, för att få lite motion. Efter middagen på
onsdagen tog vi som vanligt trapporna upp och vi lät honom gå lite. Men han
pinnade på och tog trappa efter trappa och vi var väl lite medskyldiga som
hejade på det hela! Efter sex trappor upp så såg han dock lite sliten ut så jag
vände mig mot honom och sträckte ut mina armar. Han hoppade upp i dem direkt!
Följande dagar fick han bara gå ett par trappor...
Hursomhelst. Torsdagen inleddes med återbesök på
myndigheten, denna gång för officiell ceremoni och för att få hans pass. Vi
hoppades att det skulle gå bra, vilket det även gjorde. Den seniora
myndighetspersonen från i tisdags var där och höll ett kort anförande och sedan
blev vi fotade när vi fick de sista officiella dokumenten. Det var en glad
stämning i rummet, alla verkade lyckliga. Förutom oss och A, M, G, GM samt lille E så var det två amerikanska par med på ceremonin. Det ena paret hade vi
träffat på hotellet, de hade fem barn redan och skulle få två till! Först det
här, en liten flicka, sedan skulle de åka till en annan provins och hämta upp
ett barn till. De var supertrevliga och såg jättelyckliga ut!
Efter ceremonin blev vi tagna till ett litet museum där de
hade fantastiska broderier, såg ut som målningar men det var nål och tråd. Helt
fantastiska. Dock fotoförbud så jag fotade inget. Sedan gick färden till ett av
Kinas äldsta lärosäten, Yueluakademin. Mer om den kan man läsa här. Det var
mycket rofyllt där. Regnet i luften gjorde också att det blev lite trollskt, det
var mäktigt.
Sedan tillbaka till stan och en sen, dyr lunch på ett mycket
bra ställe, som jag dock gick miste om – all stress och runtflängandet bland ceremonin,
museet och akademin tog ut sin rätt så den lille valde att prova lungorna lite.
Så medan jag stod utanför och försökte ta hand om den otrösterlige kalasade de andra
på allehanda läckerheter. Fast de tog med sig en doggybag till mig som jag kalasade
på sedan medan han sov djupt, så jag fick lite i alla fall.
Nu hade vi varit i Changsha i snart en vecka. På fredagen
hade vi bara en sak inbokad – lunch med traditionell Hunansk mat. Tåget
tillbaka till Peking skulle gå på lördagsmorgonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar