Som familjens framröstade vinexpert brukar jag alltid få uppgift att inhandla vin till olika tillfällen. Så jag blir inte förvånad när mor ringer och ber om något ”gott vin" till kräftorna. Ska bli!
Förresten: åhhh vad jag ogillar ordet ”vinexpert!” Om någon familjemedlem skulle råka läsa detta: jag föredrar ”vinnörd.” Vinexpert låter så… tidningsmässigt. Stelt och tokpretto! Vinnörd, det signalerar iaf i mina öron hängivelse och passion… Samma med ”gourmet,” känns inte det lite stelt och von Obenish? Här tror jag nog att jag föredrar ”smaknörd” eller iaf 70-talsordet finsmakare. Visar inte det på självdistans? Jag tycker det!
Ett av privilegierna med att vara familjens vinnörd är i alla fall att du har möjlighet att låta dina preferenser styra, hehe… och när det kommer till vitt är vi fånigt enkelspåriga. Visst, vi korkar upp en och annan skumpa då och då, och ibland händer det att vi sätter tänderna i en chardonnay. Ibland får vi suget efter gewurztraminer, ibland blir det något sött från Vouvray. Men annars dominerar riesling och sauvignon blanc vitvinskonsumtionen totalt.
Bland hyllorna inne på Regeringsgatan slår det mig att det var läng sedan vi drack en god sauvvie. Efter lite fingrande hamnar således Pascal Jolivets 2007 Sancerre i korgen. På väg mot kassorna blir jag dock lite osäker – torrt eller halvtorrt till kräftor? Jag garderar upp med en halvtorr riesling. Mer om den senare.
Eller öl, kanske? Öl som är så gott! Jag slänger ner några flaskor från blandade indieproducenter. Mer om dem senare.
Vi korkar upp Sancerren. Ur glasen kommer en tydlig sauvignon blancdoft, vi hittar nässelblad och vinbärsblad. Lite vått ylle och krusbär. Balanserat, gott! Smaken är stram med hög syra. En typisk Loiresauvvie. C tycker att alkoholen slår igenom, och det kan jag väl till viss del hålla med om. Trots 12,5 % känns vinet lite väl alkoholigt. Själv är jag inte riktigt övertygad, det känns tidvis lite väl vattnigt. Nästan lite blygt, smakerna kunde vara "mer." Fast gott!
Ett gott vin, helt klart. Men jag föredrar nog sauvignon blanc från varmare ställen, Kalifornien eller Nya Zeeland t ex. Antar att det är lika med gewurztraminer, det är det parfymerade du vill åt! Så Loire – jättebra och tack så mycket, men om det inte står Pur Sang på nästa butelj blir det USA/NZ och vibrerande, pulserande krusbär och vinbärsblad i nästa glas!
2 kommentarer:
Min hängivna och passionerade smaknörd ;-)
C
A propos ordval så är läckergom min personliga favorit. Det täcker både mat och dryck. Livsnjutare är också trevligt. Sybarit blir man inte förrän man passerat 150 kg. :)
Passerade förresten Cadierbaren förra veckan och såg att de hade Dr Loosen till ett pris per glas som säkert vida överstiger flaskpriset på Bolaget. Strunt samma. Jag provade. Blev litet överraskad över att det var halvtorrt så jag vill nog inte ha det till mat men gott var det. Bra pratvin.
Skicka en kommentar