Sveriges svenskaste jobb och ciderprovning på Kiviks musteri

En dryck som jag blivit mer och mer kär i är cider. Det finns ju franska Boulard på bolaget, den är mycket god. Sedan finns det en hel del engelsk cider (England är annars världens främsta ciderproducent). När jag bodde i Bwoiton drack jag t ex en hel del Scrumpy Jack. Då och då dyker det upp cider i nyhetssläppet och det händer att jag ger mig ner och köper in ett gäng. Jag uppskattar cidern för dess fräschhet och dess lättdruckenhet. En fräsch och läskande dryck!

Fast ibland undrar man ju över lagringsbarheten i cider. Vi provade denna nu under försommaren som en aperitif och första sniffen gav oss unken källare… inte särskilt trevligt. Doften vädrades ut så småningom men någon höjdare var det inte. Dagen efter var det dessutom helt odrickbart.




Alltid när vi är på nya platser ser vi till att se om det inte finns något annorlunda och roligt att upptäcka. Så därför blir jag mycket nyfiken på ciderprovning på Kiviks musteri, som det står om i den lokala turisttidningen Vad händer på Österlen? Lite dyrt kan det tyckas, 335 kr för cider och en delikatesstallrik. Känns lite turistfällish, om jag nu var genuint intresserad av Kiviks Musteris produkter kunde jag ju köpa dem hemma på mitt lokala bolag till ett förmodligen bättre pris. Men det blir ju inte riktigt samma grej, här ingår dessutom ett fatprov. Hur många fatprov har jag fått smaka på? Noll! Då så! Att mitt första fatprov blir på äpplen och inte vin kan ju tyckas lite anti, men men. Dessutom visar det sig att ciderprovningarna bara hålls typ fyra gånger per säsong, något jag känner triggar mitt köpbehov… Som sagt, klar tourist trapvarning men min nyfikenhet blir för stor.

Vi samlas på musteriets lummiga innergård. Som välkomstdrink får vi Varm & Kall, en alkoholhaltig äppelbaserad dryck som är kryddad med kanel och ingefära. Går att dricka varm och kall, Kiviks Musteris svar på glögg. Fräsch, helt ok! Lite som att dricka äppelpaj. Det blir nog en sådan framåt jul, då mättnadströskeln för glögg uppnåtts.

Efter lite info om musteriet delar guiderna ut skyddsrockar i plast, så att vi lagligen kan komma in i musteriet. Det är nu som jag upptäcker två lite udda personer, där den ena verkar göra någon form av reportage som den andra filmar. Lite för få för att vara en svensexa (tragiskt i så fall) och lite för liten kamera för att vara ett seriöst nyhetsreportage.

”Jaha, ni filmar,” inleder jag lite bonnish.
”Japp!” får jag till svar.

Det visar sig att den som blir filmad heter Calle och den som filmar den som blir filmad heter Filip. De är ute på uppdrag av Svenska Turistföreningen att göra en 60-dagarstur runt om i Sverige och göra små trevliga reportage om något kul lokalt. Projektet heter ”Sveriges svenskaste jobb” och idag är de i Kivik. Två supertrevliga grabbar!

Vi fortsätter in i musteriet där vår guide berättar om tillverkningsprocessen och om cider generellt. Äpplena pressas och musten jäser i ståltank. Jag känner mig nödgad att ställa nördfrågan om jäsningstemperatur, och ja, jäsningen temperaturkontrolleras. Men det är mest vid höga temperaturer: om jäsningen överstiger 24 grader finns ett kylningssystem som sätter igång. Så nej, det kan nog inte anses att musten jäser under kontrollerad temperatur…

Vi får iaf vårt efterlängtade fatprov! Vid det här laget håller vinet en alkoholhalt på ca 12 % (jäsningen avbryts vid 12 %). Vinet späds sedan till 6-7 % med antingen vatten eller ojäst must beroende på vilken sort som ska tillverkas. Vinet har vid det här laget klarats, så den är helt vattenklar. Doft: frisk och äpplen givetvis, men egentligen inte så mycket mer. Smak: ganska bitande smak, en hel del jästsmak. Väldigt neutralt.

Efter detta leds vi ner i Musteriets trevliga provningslokal där delikatesstallriken är uppdukad. Vi får torsk med sparris, lamm med potatis, någon röra inlindad i skinka samt två ostar. Röran visar sig vara supergod! Till detta får vi torr och halvtorr cider (Astrakan) samt päroncider. Vi får även en äppelcider med flädersmak. Lite senare får vi calvados.

Cidern då, hur smakar den? Ja, det är väl ingen medaljvinnare och jag kommer väl inte att springa till bolaget. Den torra var kanske lite väl torr och syrlig, då var den halvtorra betydligt mer lättdrucken. Päroncidern och den flädersmaksatta var också goda, men liksom inte mer än så. Gott och läskande, men, well, jag kanske inte riktigt tillhör målgruppen. Men tack för supertrevlig provning!

En Varm & Kall kommer det iaf att bli. Provningens godaste var annars Kiviks alkoholfria. Supergod!

Calle & Filip: Ha så trevligt och lycka till med ert projekt! :-) Länk till inslaget: här

.