lördag 4 februari 2012
En raid mot Sovel och MiPiace
Fredag eftermiddag och jag har börjat röra mig så smått utomhus. Känner mig hyfsat frisk men lite svag fortfarande. Vandrar bort mot NK och tar en krock monsieur, supersmarrigt! Trots veckans magåkomma har jag känt en lust efter en skiva gott kött med bea, så det får det bli. Och who’s your daddy när det gäller biff? Sovel i Sickla såklart! Jag hoppar på bussen och beger mig iväg.
Sickla är fullt av fredagsrusiga människor som ska handla fredagsmys. Ruschen mot myset är inne i sitt accelererande skede, toppen har inte nåtts riktigt ännu. Jag stegar in i den lilla saluhallen och börjar inspektera Sovels utbud av styckningsdetaljer. Jag ser den hängmörade och lufttorkade tyska entrecôten som var helt fantastisk i somras! Två bitar av den? Nja, jag vill uppleva något nytt! Den mycket trevliga tjejen bakom disken är mycket hjälpsam. ”Sedan har vi den här också!” säger hon och pekar mot en Black Angusentrecôte som ligger där och som ser fin ut. ”Vi kör på den. Två bitar tack!”
Sedan hugger jag lite korv från Korvhantverk, ett paket Parmigiano Reggiano. Och lite bea. Ett riktigt fredagsmyspaket, tänker jag för mig själv – kött, bea och brunchkorv!
Sedan ser jag en liten ostaffär lite snett mittemot – MiPiace, aha det är här den ligger! Jag går dit och kollar in utbudet. En stor man dyker upp från bakom disken.
Kan jag hjälpa dig?
Jag står här och dreglar en stund!
Haha, det går så bra så!
Den store mannens side-kick ropar från en annan sida av disken: ”stå inte för nära bara!” Okejdå… Den store mannen säger dock: ”bry dig inte om honom, det är affärens lustigkurre….”
Jag kollar runt lite bland ostarna och så ser jag att de har Gattimondos parmesankräm! Sweet Jesus den måste jag ju ha! Så det får bli en sådan. Innan jag betalar måste jag dock fråga,
Känner du Fredrik?
Den store mannen visar sitt största leende och utbrister, ”jadå!” Och med om möjligt ett ännu större leende lägger han till, ”han brukar hänga här!”
Jag antar att det betyder en del.
Väl hemma sedan brassar vi på biffarna och har ärter och harrisar till. Supergott kött! Köttet är smakrikt och mört, allt du vill ha i en entrecôte. Mycket gott! Bean också mycket smarrig. Parmesankrämen, återigen – to die for!
Inlägg 11, dag 11
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Fi fasen va gött det där lät, men nog skulle det suttit fint med ett glas rött till ;).
Alltså, när jag var på NK gick jag till flaggskeppet och fingrade på det mesta när ett jobbtelefonsamtal räddade mig. Väl i Sickla gjorde jag ett nytt försök men där satte förnuftet stopp! Men för att svara på din fråga: JA! :-D
Wooooot!!!
Like it a lot!
Hmm, hoppas nu bara inte att du fick betala mer för att du nämnde mitt namn ;)
PS. Du kan kolla vad den kära Carlo Merolli skriver om parmesankrämen i mitt senaste inlägg.. Jag orkar inte bemöda mig med att svara.. Är det gott så är det antagligen det!
Förresten, har aldrig mött någon som överkonsumerar ärtor som du Ulf!!
Fredrik, de tänkte nog som Joey i Vänner, när han upptäcker att hotellet i Las Vegas har frukostbuffé: "Here's where I win all my money back!" ;-)
Ärtor är gott! Glöm inte att jag varit på ärtsafari! ;-)
Var det där du träffade Catarina? ;)
Exakt! Joey är en role model!
Nope, det var långt senare men vi har samma taste för ärtor! ;-)
Joey är bäst!
Skicka en kommentar