Det är torsdag och jag har Polarforsknings-H över på lite grabbmiddag. På menyn står - förutom långa kärleksförklaringar till de öppna, isande vidderna nere på Antarktis - kronärtskocka, biff med bea och
amerikansk Disneyglass.
Men först ut lite vin! Som fördrink och till kronärtskockorna med limeaioli poppar vi en 2005 Robert Weil Kiedrich Rheingau Gräfenberg Riesling Kabinett Trocken som jag nog köpte in 2007, skulle jag tro.
Ljus färg, mer åt det vattenklara snarare än åt halmgula. Vi sticker ner näsan i glaset. Vi möts av avstämd, behaglig diesel, samt lite honung och exotisk frukt. Smaken är mycket slank, behagligt läskande. De fem åren har gjort sitt, vinet känns helt klart fullmoget och på sin topp. Jag antar att det kommer att bli lite bättre, men det är supergott just nu!
Mina erfarenheter av
Robert Weil är väl annars ganska ringa, före 2007 hade jag inte hört talas om honom och jag tror inte att jag köpt något mer. Men generellt tror jag att Robert Weil räknas som en av de yngre firmorna i Rheingau.
Efter kronärtskockan med limeaioli steker jag upp ett par biffar med brasiliansk entrecote, till det stekt schallo och harrisar. Och Lallerstedts bearnaisesås, den bästa köpebean på marknaden idag. Till biffarna korkar vi upp
2007 Domaine de la Janasse VdP. Fantastiskt gott! Om det finns kvar (?) ska jag definitivt lägga in en ny beställning.
Vi avslutar med lite Häagen-Dazs och till det lite Tokaji. För att citera H, man dricker för lite dessertvin!
2005 St Stephan's Crown Tokaji Aszú 3 Puttonyos öppnar med mörk gul färg, nästan lite dragning åt det rosa. Därefter är det mest honung och knäck. Smaken är slank med ganska hög syra som håller sötman i schack. Den här gången blev det 3 puttonyos, men det var nog mest en slump. Annars tror jag nog att 5 puttonyos hade varit bättre till glassen.
H hade med sig goda kardemummamandelskorpor. Jag föreslog att vi kunde göra ett Pepsitest mot de saffransmandelskorpor som jag köpte på Gotland. Det blev inget av det, eftersom H försiktigt påpekade att ”jag tror inte att det är någon poäng med det, jag är ganska säker på att jag känner skillnad på saffran och kardemumma.”
Okejdå.