Sydafrika, dag 5: Steenberg, Catharina’s och förflytning till Swartland

Vi säger på återseende till David på High Constantia och beger oss djupare in i Constantia. Nästa stopp är Steenberg, och efter vinprovning ska det bli lunch på Catharina’s Restaurant. Sedan styr vi kosan mot Swartland! Men först, vinprovning på Steenberg. Hoppet tänds direkt när vi kör upp på infarten:

Fast jag är egentligen ingen nebbiolokille! Visst, det är gott, och jag tackar allra ödmjukast för alla episka Barolomiddagar jag blivit bjuden på med blow your mind-goda viner där man känner hur det bara svartnar för ögonen, så goda är de, men att därifrån ta steget och faktiskt gilla vinerna… well, en dag kanske. Hursomhelst, vi får in några trevliga savvies – en mousserande som jag gillade skapt och en från 2014 som var supertrevlig. Ganska aromatisk! Sedan får vi självklart in lite nebbiolo, kanske inte så mycket rosor och lingon, men god! Gillade den, köper gärna.

Annars var Steenberg ett väldigt trevligt ställe. Modernt, fräscht, goda viner och en golfbana i närheten. Här skulle man ju kunna semestra, moahahaha!

Nåväl, efter en mycket trevlig provning vandrar vi över till Catharina’s Restaurant för ”lite lunch.” Tjena mittbena. En trerätterslunch, på uteserveringen, under parasollet, sköna stolar, gott vin, helt underbar mat. Så gott! The Pot Luck Club var strået vassare, men det här var inte långt därifrån. Först en smakfull jätteravioli med en fantastisk god sås. Sedan Kudubiff – vilket gott kött! Avslutningsvis en läcker dessert. Kudu, mört och supergott. Besöket på Catharina’s var en av resans gastronomiska höjdpunkter.

Mätta och mycket belåtna efter två intressanta provningar och en fantastisk lunch hoppar vi upp i bussen igen och beger oss norrut, till Swartland. Vi ska bo två nätter på The Royal Hotel Riebeek Kasteel i byn Riebeek Kasteel. Resan tar någonstans mellan två och tre timmar, tror jag. I vanlig ordning satt jag mestadels och tittade ut så jag har ingen tidsuppfattning. Det var i alla fall ljust när vi kom fram.

Vad ska man säga om Riebeek Kasteel? Det hände inte så mycket i den stan verkade det som. Men annars verkade Swartland vara ett stronghold för hipsterviner. Innan den gemensamma middagen på hotellet hade Britt och Per inhandlat lite goa naturviner i någon lokal shop som vi kalasade på under middagen. Det ryktas, jag såg det inte själv, men när gruppens äldsta deltagare, sherryexperten J med flera böcker om vin och sherry bakom sig, fick in ett grumligt naturvin så gjorde han korstecknet. Just sayin’. För övrigt hade hotellet samma glas för sina akvariefiskar som för sina G&T-törstande gäster. Tvåhandsfattning krävdes m a o.

Jag åt gott och njöt av de flesta av vinerna, sedan var det marsch i säng. Hm, det är något knas med bilderna, de vill inte läggas upp. Kanske bättre tur en annan dag? Morgondagen skulle bjuda på ett väldigt intressant besök hos Saronsberg. Men mer om det senare.

Vänta! Jag glömde ju att säga att måndagen inleddes med ett löparpass! Jag sprang från hotellet uppför den långa backen, nästan till linbanestationen vid Taffelbergets fot. Sedan ner igen genom villakvarteren. Riktigt skönt!

Vilket djur gör sådana här gropar?