Det har varit fullt upp! Jag har rest land och rike runt för
att undervisa i ekonomins underbara värld, allt från koncernredovisning och
maximala skattemässiga avsättningar till marknadsföring och organisationsteori via
strimlor av omvärldsanalys.
Tecken på att du gjort något bra? Du håller kurs i
koncernredovisning, d v s obeskattade reserver, övervärden på grund av dolda
reserver i dotterbolaget, undervärden i dotterbolaget, nedskrivning av aktier,
indirekt ägande, apportemissioner, goodwill och minoritetsägare, omvända
förvärv, internvinster, upplösning av uppskjuten skatteskuld, kassaflödesanalys
i koncernen och studenterna klagade över att kursen var FÖR KORT!
Tecken på att du håller på att bli en insnöad Fjollträskare?
Du håller kurs i Avesta, vilket ligger i södra Dalarna, och under ett lektionspass,
för att exemplifiera något, säger du ”ja här i Norrland så…” och när du hör hur
hela klassen protesterar vigorously
tänker du ”jamen var är jag någonstans då?”
Avesta var faktiskt en mycket trevlig stad. Jag hade kameran med mig
och tanken var väl att ta lite kort på omgivningarna, men det var så intensivt
så jag han inte med något fotande. Däremot han jag med tre löparrundor i den
avestianska skogen. Jag är fortfarande i plågor.
Fast jag föredrog nog ändå Tranås, tyckte att det var en
trevligare stad. Siesta, god mat!
Sedan kändes det mer bekant också, det kändes som jag var på
väg till Skåne. Under min vistelse i Tranås har jag funderat en del på det här
med pedagogik, och inte minst föreläsningstil. Som en del av er känner till har
jag undervisat en hel del på Stockholms universitet, framför allt i bokföring
och företagsanalys. Jag brukade säga att jag var Företagsekonomiska institutionens
Drill Sergeant, d v s den som lär
studenterna gå i takt och skjuta rakt. Ni kan googla på bilder på Drill
Sergeant, kanske är bra. Fast i stället för ”get down and give me fifty, you worthless maggots!” så var det nog ”ge
mig fem kassaflödesanalyser och femton överavskrivningar, era soon-to-be-chained-to-the-konteringsmaskin-sons-of-bitches!”
Jag skulle nog säga att min föreläsningsstil är 10 % show, 70
% behandling av det aktuella ämnet och 20 % berättelser om ”hur det verkligen
är.” Flera skulle nog säga att det är 100 % show, och då i formen show off, men det försöker jag bortse från. Konceptet
har jag plankat rakt av från X, som förfinat det till perfektum. X brukar också
varje år få förfrågningar från studenterna om just en allmän 7,5-poängskurs i
”hur det verkligen är.” Vi får se – det kommer nog.
Sedan har jag kommit till slutet av mitt Wordfeudande. Sedan
i höstas har jag gått en bit över 250 ronder och det känns som att det är dags
att lägga handskarna på hyllan. Tänkte gå 300 matcher, så riktigt slut är det
inte. Hittills ligger jag på en vinstprocent på 80 %, vilket jag tycker är
klart godkänt. Största ord hittills har kammat hem 396 poäng, flest poäng i en
match hittills ligger på 762 poäng, största poängseger 561 poäng plus och
störst förlust minus 413 poäng. Snittvinst 116 poäng plus, snittförlust minus
91 poäng. Återkommer med fullständig statistik när mina 300 matcher är
avklarade!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar