Finalen i Sveriges Mästerkock är över sedan flera veckor,
men jag har några obloggade äventyr kvar. Både gjorda och obloggade såväl som
ogjorda och därför väldigt obloggade. Bland annat har jag tänkt att jag ska ge
mig på flera av fiskarna, och först ut i det racet kommer bli marulk.
Återkommer.
Men för några veckor sedan blev det bläckfisk! Jag minns
inte vilken deltävling det var, bara att jag tyckte att det lät lite spännande
med bläckfisk. Min erfarenhet av bläckfisk är främst i form av calamares (squid),
och då aningen som friterade ringar eller som kryssmönstrade på sushi. De
friterade ringarna har varit allt från oätliga till gudomliga. De
kryssmönstrade har varit allt från gudomliga till väldigt bra bildäcksimitationer.
Men åttaarmad bläckfisk har jag nog inte ätit, i alla fall
inte så att jag kommer ihåg. Så det ska bli kul att laga till! I Liberia fanns
det bläckfisk i havet, men jag har inget minne av att vi ens såg någon. De vita
kalkskalen såg vi dock, hajarna hade varit framme.
Innan allt drar igång googlar jag dock lite på bläckfiskrecept
på internettet och på något ställe börjar de med att säga att ”bläckfisk är ju
ingen fisk…” och jag hinner tänka, ”va, är det inte???” Millisekunden senare
har hjärnans automatiska sprinklersystem satt igång och jag kan återigen
skratta åt mig själv. Nej, självklart
är det ingen fisk…
Nåväl. Jag beställer bläckfisk från mitt lokala ICA som
visar sig vara fullutrustade i det sammanhanget. Passande nog heter handelsnamnet
Piovra, vilket omedelbart tar mig
tillbaka till sent 80-tal och tidigt 90-tal då jag följde den italienska serien
klisterartat.
Ah, sweet memories! Någon gång ska jag se om serien. Väl hemma
lägger jag ut bläckfisken på köksbordet och i bästa Corrado Cattanistil styckar
jag upp den, arm för arm. Till slut är det bara huvudet kvar. Det klyver jag. Hursomhelst. I mästerkocksköket hade de kokat armarna i en
timme, det frågade jag även i affären. Jo, en timme, minst. Så det gör jag
också.
Jaha, och nu då? Vad göra med den? Jag går lite på Markiz linje, göra något med lime och nudlar. En nudelwok, och till det en asiatisk
pesto. Äggnudlar, risnudlar, glasnudlar eller exklusiva japanska nudlar på
bovetemjöl? Vanligtvis brukar tunna risnudlar (vermicelli) vinna den kampen hos
oss, men jag är lite sugen på glasnudlar som jag inte använt så mycket. Så jag
tar glasnudlar.
Den asiatiska peston har jag ännu inte riktigt fått kläm på,
men jag kommer lite närmare varje gång. Vad är då asiatisk pesto? Tja, istället
för basilika, olivolja, pinjenötter och parmesanost tänker jag koriander,
ingefära, lime och neutral olja. Tre karaktäristiska smaker som kan bli bra, om
balansen är rätt. Vi får se om det lyckas. Så nudelwok med bläckfisk och
asiatisk pesto får det bli!
Och där gick starten!
Jag ägnar de första 20 minuterna åt att hacka och strimla
allt. Kinakålen/salladskålen strimlas enklast med osthyveln, då får du riktigt
tunna och smala strimlor. Ska du göra kimchi är det betydligt snyggare att
strimla kålen längs med fibrerna, istället för att brutalt bara hugga rätt
över. Så använd gärna osthyveln för att strimla kålen!
Nudlarna har jag lagt i hett vatten för att de ska mjukna.
Eftersom jag inte har någon wok för det bli traktörpannan, och jag fräser upp
allt eftersom. Förutom kinakål blev det purjolök och squash. Nothing fancy, det
är bläckfisken, limen, nudlarna och den asiatiska peston som ska fram.
Det tar ca 10 minuter att steka upp alla grönsaker. Därefter
gör jag peston. Bara ner med allt i en tillbringare, mixa med mixerstaven. Salta.
Blir faktiskt helt ok! En kruka koriander, en bit ingefära, en
lime, lite rapsolja.
Sedan steker jag upp glasnudlarna. Lite osäker på om
glasnudlar verkligen ska stekas, eller om de kanske mår bäst av att kokas?
Risnudlar steker jag alltid. Men det blev bra, de som inte fastnade i pannan
blev smarriga!
Nudeltjofräset blandas och jag smaksätter med sesamolja och soja. Slutligen fräser jag upp den kokta bläckfisken i olja.
Pressar ner en vitlök för att få lite medelhavskänsla.
Det blev faktiskt rätt gott! Älskar nudelwoker och glasnudlar är det ju inget fel på. Bläckfisk
var ju jättegott, det får det bli fler gånger. Fast den behövde lite lime, blev
helt klart godare med lite pressad lime över. Prova gärna!
2 kommentarer:
Vilket groteskt monster, den där bläckisen!!!
Såg och lät dock väldigt god tillagad.
Monster, helt klart! :-) Den blev mycket god!
Skicka en kommentar