Min helg – med barn

"Jag meddelar via Instagram att Lord Sisyfos är nerkämpad"

Ulf Bengtsson diskar, dricker vin, stryker skjortor, tränar golf och hänger på olika lekplatser.

Jag försöker komma ifrån kontoret absolut senast vid fyrahugget på fredagen. Det brukar vara rätt bra tryck fram till klockan tre, men sedan rundar de flesta av och går hem. Kollar mailen en sista gång, ser att det inte är några katastrofer, sedan ner med datorn i ryggsäcken och iväg för att hämta Timmis på förskolan. Vi är inte sist, men bra nära.

Eftersom jag aldrig lyckas planera veckans måltider i förväg handlar vi som regel varje dag. På väg till Lidl diskuterar vi vad vi ska äta, Tim vill som vanligt ha pasta carbonara men eftersom vi ätit det under de senaste tre dagarna bestämmer jag att det får bli tacos. Inga protester. Vi handlar gurka, fläskfärs, tomater, sås, creme fraiche, tacoskal och tacobröd. Övriga ingredienser har jag hemma. Jag tänker till ett extra varv för att se om vi har allt till morgondagens pannkaksfrukost, vilket vi inte har, så jag köper laktosfri mjölk och parmesan. Sedan kan jag inte låta bli att köpa ett paket prinskorv och ett paket tysk salami också.

Efter ha trängts som sillar på tunnelbanan landar vi hemma. Äntligen fredag! Så fort jag kommer hem sliter jag av mig jobbkläderna och sätter på mig mjukisbyxorna och den fläckigaste av mina för tillfället smutsiga t-shirts. Vi steker köttfärsen och förbereder allt annat. Tim är rätt duktig på att skära gurka, så det får han ansvara för. Sedan blir det mat och vi mumsar i oss en massa tacos med stor aptit. Trots att vi bara är två har det blivit en himla massa diska i köket! Och eftersom vi inte har någon diskmaskin och eftersom den totala arbetsytan i köket är 48 centimeter finns det inget utrymme för att det står en massa disk och torkar, så allt måste diskas för hand på en gång och sedan direkt efter handdukstorkas och stoppas i skåp. När jag lagt Tim tar jag en ”före-bild” på allt elände och lägger ut på Instagram. Några hinner lajka innan jag drar på mig mina gula diskhandskar och gör processen kort med allt. Sedan tar jag en ”efter-bild” och meddelar via Instagram att Lord Sisyfos är nerkämpad. Fler likes, några kommentarer, känns som att jag gjort något viktigt.

Resten av kvällen ägnas åt kvalificerad egentid. Lite googlande på viner, nyhetssajter, wikipedia, gamla slag, flintlåsmekanismer och Boerkrigen. Sedan blir det Netflix och jag ser kanske 10 minuter var av ett tiotal filmer. Jag mumsar på prinskorvarna ostekta och dricker något rött till det. Runt midnatt slocknar jag och använder mina sista krafter till att ta mig till sängen, där Tim sover på bredden.

Lördagen inledes med seriös slappning. Vi vaknar vanligtvis kvart i sex, men det är ok. Vi går upp, jag gör en balja lyxkaffe till mig och rör ihop en pannkakssmet. Tidigare körde vi alltid på hälften råg och hälften vete, men sen senaste tiden har det blivit bara vete. Labans, från Gotland. The best. Vi slappar ett par timmar i soffan, jag dricker kaffe och läser tidningen. Tim kollar film eller spelar dataspel. Jag passar på att göra en pastadeg, som jag omsorgsfullt knådar i tio minuter och sedan låter vila i kylskåpet. Runt tio är vi hungriga så då steker jag på pannkakorna. Tim vill absolut inte ha någon sylt på sina pannkakor, det ska vara smält ost. Bara parmesan. Jag provade ett tag med hushållsost, men det gick inte. Och jag själv har blivit en följare! Parmesan på pannkakor, asgott!

Efter frukost ger vi oss ut. Vanligtvis till en lekpark först, sedan brukar det bli någon form av golfträning för mig. Antingen i Komethallen eller ute på Vikis. Vi kommer hem på sen eftermiddag, efter att ha handlat på något ställe med parkering. Medan Tim pysslar med olika saker lagar jag mat. Det blir pasta med konjakssås och kyckling, jag monterar upp maskinen och förvandlar drygt hälften av degen till tagliatelle. Häller upp ett glas vin. Under eftermiddagen har min flickvän anslutit, vi äter gott och korkar upp något trevligt. Det blir ännu mer disk i dag än under fredagskvällen, men idag blir det inget Instagram. Kan inte köra det VARJE dag, även om det är lockande. Jag lägger Tim, diskar, torkar, lägger in i skåp, sedan kollar vi på någon film och däckar i soffan.

Jag lyckas få Tim att sova till halv sju på söndagsmorgonen, men sedan är det uppstigning och tvättstugan. Ner, klockan sju första passet, i med två maskiner. Röjer en timme i lägenheten till åtta, sedan ner och hänga upp i torkskåpet och två nya maskiner. Här har jag varit smart och tvättat alla skjortorna och lakanen i första vändan, så när jag kommer upp igen stryker jag alla skjortorna på en gång, medan de fortfarande är blöta. Jag vet att man ska hänga upp dem och låta dem torka och sedan stryka dem två minuter innan de ska användas, men jag har något OCD eller vad det heter så jag måste ta hand om allt på en gång. En timme senare är alla skjortor exemplariskt strukna och jag går ner för att ta hand om resten av tvätten. Mellan maskinerna röjer jag vidare i lägenheten och avslutar med att dammsuga och skura rent i badrummet.

Under resten av söndagen händer det inte så mycket. Vi går ut, lekpark eller lekland, Kanske drar en sväng förbi golfbanan. Handlar. Kollar jobbmailen. Läser lite. Vi avslutar kvällen med pasta carbonara och obligatorisk diskning.

Sydafrika, dag 11: Hemresa och epilog

Till slut blev det söndag och dags att åka hem. Resan med BKWine var i alla hänseenden en riktig toppenresa! Massor av vin, massor av god mat, insatt (och omfattande!) guidning, utmärkta hotell, supertrevliga lokalguider, allt var kanon. En omfattande, intensiv och seriös resa som gav en god överblick över de flesta viktiga vinområden i Sydafrika. Britt och Per, stort tack!!!

Flyget gick först på kvällen, så jag fick ett par timmar till i Stellenbosch att vandra runt i. Och nej, något mer vin blev det inte…

Resan hem gick sedan utan större incidenter. Efter att vi kommit upp över molnen satt och tittade ut och försökte summera, vad hade jag upplevt? Vilka lärdomar hade jag gjort? Vad var bäst?

När det gäller sydafrikanskt vin över lag så kunde jag med bestämdhet notera att här kan de göra bra vin. Det var ytterst, ytterst sällan som det dök in något som doftade bakelit och rök. Jag vill minnas att pinotagen på Rickety Bridge var rökig, men annars fanns det inget vin som utmärkte sig med rökighet. Över lag tyckte jag att vinerna vi provade hade hög syra, framför allt de röda. Det skulle vara intressant att se vad som händer med lite ålder, ge t ex Saronsbergs ”It’s got mor medals than Idi Amin” Syrah en sju-tio år i källaren. Vad händer? Det är jag intresserad av!

När det gäller sydafrikansk mat säger jag bara: snooorgott!!! The Pot Luck Club, Catharina’s, luncherna på Solms-Delta, Glenwood, Montpellier, Simonsig… kalasgott!

Bästa producentbesöket? Saronsberg och High Constantia, alla gånger. Mitt besök på Reyneke. Välkomnande, informativa, härliga att lyssna på.

Så sammanfattningsvis, köp mer sydafrikanskt vin och lagra gärna! Och Per och Britt på BKWine, återigen stort tack!!!

PS. Jag lovade ju en epilog också.  I höstas, mitt under novemberregnen, körde jag en liten och högst improviserad provning på temat Sydafrika.

Galpin Peak – jättesmarrig! Ingen runt bordet satte att det var pinot noir. High Constantia Cab Fronc – mycket, mycket god. De flesta hade inga svårigheter att lista ut att det här var en cab fronc. Jag gillade båda Saronsbergarna, Grenache och Syrah. Solms-Delta var faktiskt lite av besvikelse, smakade lite kemiskt faktiskt. "Försvararen" från Rhone gjorde faktiskt rätt bra ifrån sig!

Och där slutar min Sydafrikaresa 2016. Tack alla som orkat läsa!

Sydafrika, dag 10: Simonsig och Hartenberg

Lördag och vinresans sista vindag. Vi är kvar i Stellenbosch och ska utforska två välkända vingårdar, först Simonsig och sedan Hartenberg. Egentligen var planen att vi skulle göra ett besök hos Thelema, men p g a ett tragiskt dödsfall på vingården på lördagsmorgonen fick det bli Hartenberg istället.

Simonsig är en gammal vingård som levererat viner till Sverige och resten av världen länge. Nu har jag inte helt koll på siffrorna men jag fick intrycket att det är en ganska stor egendom. I produktkatalogen återfinns flertalet välkända druvor, men på röttsidan ligger tonvikten på cab, merlot, pinotage och syrah verkar det som. På vittsidan är de nog mest kända för sitt bubbel, Kaapse Vonkel, som betyder just ”Bubbel från Capen.” Hursomhelst, vi tar emot vid entrén och får en bra tur runt i lokalerna.

Därefter vin! Generellt sett så drog vinerna mer åt det strama, eleganta hållet, snarare än övermogen frukt och too much. Jag skulle gärna vilja prova Simonsigs viner med lite ålder, det tror jag skulle vara mycket intressant. Men först bubbel. Cuvée Royale tyckte jag var väldigt champagnelik i stilen, torr, elegant, avstämd, mörka toner, fylligt, gott! Därefter ikonvinet Kaapse Vonkel som visade på mer jäst, mer bröd, syrligare. Helt ok! Sida vid sida var det uppenbart vilket som var prestigevinet.

Sedan en ofatad Chenin för 45 Rand, resans mest prisvärda vin??? Hur gott som helst! Gott om exotisk frukt. Efter det den fatade varianten som drog mer åt päronhållet. Gott men den ofatade var bättre och billigare (go prisvärt!). Vi fick även prova 2015 Chardonnay som var mycket trevlig. Välbalanserad, snygg, god! Gröna äpplen.

På röttsidan fick vi först 2012 Pinotage, snygg doft! Långt ifrån övermogen frukt, snarare koncentrerad frukt. Powerful! Sedan bordeauxblandningen 2011 Tiara, som bolmade på med toner av choklad. Komplext, gott!

Vi fick säkert mer vin men det har jag inte skrivit upp. Hursomhelst, vi äter en supersmarrig lunch på Simonsig och hoppar in i busen igen för avfärd mot Hartenberg.

På Hartenberg möts vi av en väldigt pratglad donna som skulle skämta om allt och alla men som inte visste... som inte kunde... som såg egendomen som hennes ståuppscen... som... öhh... som skulle slutat prata tidigare! Äsch hon var trevlig men det blev lite too much efter en stund. Hursomhelst. De hade givit sig på att odla riesling, vilket är lite vågat eftersom Stellenbosch egentligen egentligen är för varmt för riesling (enligt den samlade expertisen). Men men. Vi inleder med 2014 Riesling, som var mer som en savvie. God dock. Därefter 2014 Eleanor Chardonnay, full body, exotisk frukt. Gott! Sedan 2007 Snuffbox Merlot. Snuffbox??? Intressant namn! Extremt bärig, blåbär, komplex. Sedan 2013 Shiraz, som var rätt köttig och pepprig. Avslutningsvis 2008 Gravel Hill som också var rätt köttig.

Hartenberg var helt ok, men Simonsig var det mer intressanta besöket. Vi hoppar in i bussen igen och beger oss tillbaka till Stellenbosch. Resten av dagen ägnas åt kvalitetsslappning innan det är dags för en avslutande samling med summering och aperitif. Under den gångna veckan har vi besökt Constantia, Swartland, Paarl, Franschhoek och Stellenbosch. Vi har besökt tolv vingårdar, lyssnat på flertalet vinmakare, njutit av en massa god mat, sett massor av intressanta saker och samtidigt har vi haft en jättetrevlig stämning i gruppen. Resan med BKWine var en riktig TOPPENRESA!

Jag som mestadels gått i blåa shorts, svart t-shirt och sandaler chockar alla med att komma till samlingen i skjorta, långbrallor, bruna mockaskor och kavaj. Det var många som trodde att jag inte ägde vare skjortor, byxor eller kavajer! Det skrattade vi gott åt.

Efter samlingen, summeringen och aperitifen var kvällen fri. Några hade bokat bord, andra inte. Jag, Per, Britt och några andra hamnade på Helena's, en mysig restaurang på andra sidan vägen där vi åt och drack gott. Stellenbosch är en trevlig liten stad!