lördag 1 juni 2013

Kina, dag 4: förflyttning till Changsha, Hunan






Gårdagens besök på Kinesiska muren avslutar resans första del, den civila delen skulle man kunna säga. Vi lämnar Peking för att förflytta oss söderut till Changsha, huvudstaden i den kinesiska provinsen Hunan. Ursprungligen skulle vi tagit inrikesflyget, men så dök det upp en möjlighet att åka höghastighetståg istället. Visst, resan skulle bli tre timmar längre men då skulle vi ju få chansen att se den kinesiska landsbygden!

Det har skrivits en hel del om de kinesiska höghastighetstågen, både positiva saker och negativa. Men mest positivt. Marschfarten ligger på ca 300 km/h och ska tydligen vara prissatt så att det ska vara ett klart alternativ till flyget. Resan till Hunan med det vanliga tåget skulle visst ta närmare 12 timmar, minst.

Hursomhelst – tåget går vid nio och vi blir upphämtade runt sju på hotellet. Vi blir insläppta till en större separat vänthall och strax före avgång öppnas gaten till tåget. Vi går ner med allt bagage och hittar våra platser – det är två stolar på ena sidan och tre på den andra.

Två minuter före utsatt tid lämnar tåget perrongen och vi rullar ut ur Peking. Vi ser hur hastigheten ökar till 300, för att plana ut vid 310. Hur ser då Kina ut, från ett höghastighetstågfönster? Vi såg främst två skiftningar: den första delen från Peking var mycket platt. En skåning hade fått tårar i ögonen! Men sedan, efter andra stoppet, blev det mer bergigt. Odlingarna skiftade också, från gröna fält i norr till risodlingar i söder. Mest fascinerande var alla spökstäder som vi passerade, massa hus som inte var färdigställda.
























Närmare sex timmar senare och efter konsumtion av medhavd lunch rullade tåget in i Changsha på utsatt tid. Mycket intressant resa, klar rekommendation!

fredag 31 maj 2013

Kina, dag 3: Kinesiska muren




Kinesiska muren – länge har jag längtat efter att få se den i verkligheten! Och på fredagen stod den på schemat. Vi vaknade hyfsat utsövda, det verkade som att tidsomställningens värsta elakheter hade kastat in handduken, typ. Så efter ännu en fransk-kinesisk frukost med stort inslag av stekta dumplings och frukt packade vi in oss pigga och glada i den lilla minibussen och begav oss norrut. Hur lång är muren? Och hur gammal är den? Jag gissade på 150 mil men G som var mer påläst levererade svaret: närmare 900 mil. Den sektion som vi skulle se idag var ca 600 år gammal. Mycket imponerande.

Resan skulle ta ca en timme och jag passade på att fota färden upp. Först Peking – jag antar att vi åkte på någon av de fem ringvägarna runt staden. Sedan landsbygd.











När vi började närma oss dök det upp flera fuskmurar, som de här:



Fuskmur nr 1



Fuskmur nr 2

Men sedan kunde vi skymta den riktiga muren!



Väl framme vid parkeringen visade det sig att det fanns två sätt att ta sig upp: skidlift eller trapporna. Vi tog naturligtvis trapporna. Vår guide Vanessa uppskattade att det borde vara runt tusen trappsteg och ta ca tjugo minuter. Jag försökte minnas – fanns det inte amerikanska pancakes med maple syrup på frukostbuffén? Holy macaroni vad jag skulle äta det dagen efter! Men det visade sig vara en mycket skön promenad upp genom en prunkande lövträdsskog.







Ok – inga nakna flammor.

Och till slut – muren!




Vi hittar en öppning och tar sista trappan upp, sedan är vi framme. En otrolig känsla, nu är jag här! Muren är kanske fyra-fem meter bred och går upp och ner. Vi spenderar den närmsta halvtimmen med att fota, undersöka och bara vara på plats. Känna historiens vingslag. Se det underbara landskapet.








Det är gott om skolbarn på plats, som dock verkar vara mest intresserade av att springa upp och ner. Någonstans i bakgrunden antar jag att det står någon frustrerad lärare som förtvivlat kommit till insikten att en av Kinas nationalsymboler och ett av världens mest berömda byggnadsverk inte har den minsta chans mot en lektionsfri dag med klasskompisarna. Av tjoandet och tjimmandet att döma var kampen redan avgjord på ett mycket tidigt stadium!



Mätta och fyllda av den fantastiska upplevelsen av att få uppleva Kinesiska muren vandrar vi de tusen stegen tillbaka – det var dock lite lockande att ta rodeon ner! Vi hittar bussen igen och efter en liten minibussfärd stannar vi för lunch på ett supermysigt ställe. Vi får in en kavalkad av rätter och allt smakar fantastiskt!









På tillbakavägen stannade vi till vid Yashow Market, där C köpte allt för 20 % av utgångspriset. Bra jobbat! Jag köpte dock inget.