lördagen den 31:e mars 2012

2008 Schiefer Eisenberg Blaufränkisch och anka i ugn



Grymt inspirerad av David och Niklas som konsumerat lite Blaufränkisch beger jag mig till Flaggskeppet för att göra något trevligt inköp. Tanken idag var annars att ligga raklång i soffan och läsa ut Okänd Soldat, men det fanns ledig tvättid och sedan gick det inte att stoppa städivern. Klockan 14.15 lämnar jag ett skinande rent hem bakom mig då jag springer mot tunnelbanan för att hinna till stängningsdags!

Efter sedvanligt fingrande på det mesta inne på Flaggskeppet och på alla historiska böcker inne på NKs bokhandel tar jag en snabbfika på Kulturhuset som idag är helt knôkfyllt av spralliga barn och toktrötta föräldrar. Kul att Kulturhuset är så populärt! På onsdag ska jag dit på konsert, HCR. Ska bli supertrevligt.

Hursomhelst, väl hemma drar jag korken ur 2008 Schiefer Eisenberg Blaufränkisch och låter en tredjedel av flaskan dekantera ett par timmar, rapporter norrifrån skvallrar om ett inledningsvis igenstängt vin. Resten av vinet åker in i kylskåpet för avsmakning senare under helgen.

Mycket riktigt vill vinet definitivt inte hamna i glaset direkt. C och jag sniffar av karaffen och vinet fullkomligen bolmar av sura hallon. Precis så sura som om vi hade lagt ut bilder på dem på Internet – skitsura. Någon timme sedan återkommer jag till karaffen och då har en grisfarm tagit över stället – hallå, vad är det här för något?!?! Snacka om stall!

Men sedan släpper det. Vi lagar lite anka och potatis i ugn och återvänder senare till vinet.








Hallonen finns kvar, dock inte grisarna – skönt. Doften är mycket behaglig, förutom hallonen lite andra mogna bär, en liten mandeldoft håller sig kvar, lite maskros, något grönt och stjälkigt.

Smaken är också mycket behaglig, inte tunn som vissa bourgogner, men inte heller tokpackad och fullmatad med frukt och annat som du kan hitta i moderna viner. Det finns en mycket intressant och framför allt behaglig avstämdhet i vinet, det är fylligt men det finns gott om plats kvar. En mintig eftersmak breder ut sig i munnen! Mycket, mycket trevligt.

Jag gillar det här vinet, det är gott och mycket behagligt att njuta av. Så det får bli mer Österrike och framför allt Blaufränkisch! Läs gärna mer, t ex vad Niklas skrivit om Blaufränkisch, eller Magnus, eller Peder, eller Finare & Vinare som även träffat Uwe Schiefer.







Inlägg 67, dag 67

2 kommentarer:

Svenssonsmakaren sa...

Sedär, trevligt. Nu gäller bara att få dig till att testa den andra flaskan som slank med ;)..

Red Scream sa...

Inom ett par dagar! :-)