2007 Keller Riesling RR

Fredag och vi har en obokad helg för första gången på ganska länge. Vad passar då inte bättre att inleda helgen med att testa status på en av dina favoritproducenter? Sist jag var i K-holm passade jag på att, förutom att lasta in i källaren, även lasta ur. Det är viktigt att lasta ur! En vinsamling ska ju vara aktiv, du är ju intresserad av att se hur dina flaskor utvecklas. I provningspipen ligger därför lite Nahe 2007 och så den här, Kellers RR från det utmärkta året 2007.

Vi korkar ur. Ljus färg, inga kolsyrebubblor direkt. Ner med kranen och - whohoa! Det här var spännande! Av de torra tyska rieslingar som jag provat på sistone verkar det som att det finns två klara läger, antingen stramt, hög syra, inte så mycket exotisk frukt, eller inte lika framträdande syra men betydligt mer godistoner, mer honung och gula frukter, mer upplevd restsötma och mer fyllighet. I exempelvis Nahe skulle vi nog placera Schäfer-Frölich i ena ringhörnan och Emrich-Schönleber i den andra. En generalisering förstås, men det är vad jag har upplevt.

2007 Keller RR är åt det senare – det första vi slås av är den svala doften, de generösa godisaromerna, de solmogna frukterna, honungen. Inte heller så mycket diesel. Faktum är att dag ett är dieselnivåerna nästan nere på noll. Urläcker doft! Det här kan man dofta på länge. Vi smakar. I munnen får vi en perfekt avvägd balans mellan syran och restsötman. Vinet är torrt, men så fylligt och oerhört välbalanserat. Kalasgott! Det här vinet är i precis rätt drickfönster just nu, bara att korka upp och njuta. En mycket seriös konkurrent till 2009 Emrich-Schömleber Halenberg. Mer, mer, mer!

Vi dricker vinet till lite ugnsbakad lax, limesås, harrisar och potatismos. Som efterätt lite ost, en Munster Ermitage från… någonstans. Efter jobbet i fredags passade vi på att gå förbi alla stånden vid Sergels Torg, någon form av internationell matfestival som pågått en vecka eller så. Vi fastnade i ett oststånd, där vi provade lite olika mjuka ostar. En för 40 kr, fyra för hundringen.




Munsterosten var riktigt god, hyfsat mogen med lång, härlig eftersmak. Skitgott! Då de andra var sisådär slutade det med att jag köpte fyra Munster Ermitage för 100 kr, det var väl helt ok?! Munster och riesling blev i alla fall en superb kombo lite senare på fredagskvällen.

Som den äkta gottegris jag är kunde jag ju inte motstå fyra fudgebitar från ett engelskt stånd.




From Britain with Love. Försök säga nej till det! Kokosfudge, rik chokladfudge, chokladfudge med ingefärssmak, lakritsfudge. Helt ok även om de var i sötaste laget. Och tokdyra, naturligtvis. Fyra bitar för 50 kr. Men som sagt, From Britain with Love!





Fast senare såg jag dock hur den jovialiske engelsmannen som sålt in de schweindyra fudgebitarna stod och pratade tyska med folket i schweizervagnen. Hm!

2009 La Ferme du Mont Côtes du Rhone Villages ”Le Ponnant”

Vid vårt första möte fick jag en flaska 2009 La Ferme du Mont Côtes du Rhone Villages ”Le Ponnant” av David. Länge har jag gått och fingrat på den, i väntan på ett tillfälle då inga ofärdiga bokslut fanns i sikte. Sådana stunder finns naturligtvis inte. Så det fick bli lite Mayaargumentation – ”när du öppnar vinet, det är då de ofärdiga boksluten försvinner!”

Mörk, härlig färg. Varm sydfransk generositet. Mogna körsbär, mörka, mogna frukter. En hel del portvinstoner dyker upp. Riktigt skitgott! Dag två och tre har portvinstonerna förstärkts, vilket ger vinet en avslappnad balans. Me like! Mer av detta! Länk. Tack David!



PS Skrutt-Blogger! Vaff, kan ni få ordning på era system så att man kan kommentera som sig själv? Eller typ komma in på sitt konto när man så önskar? Morr! DS

Vinprovning med jobbet

Så, till slut så var det dags för redemption: ledig eftermiddag för att ta emot varuleverans från DHL och Gute Weine bytes mot vinprovning och middag för kollegorna i min grupp. Deal! Jag checkar ut vid ettiden på torsdagen för att ge mig hemåt för att handla mat och ”fixa lite” (d v s städa). Första stoppet är som vanligt Munirs livs. Tanken är att det ska bli lamm med rotfrukter i ugn. Egentligen hade jag faktiskt tänkt laga något annat, typ lammfärspasta eller gräddig pastasås eller lammburgare med potatismos men så visade det sig att det fanns både laktosintolerans och glutenallergiker i gruppen så det kändes justas med något som vi alla kunde kalasa på. Så det blir lammstek, rotfrukter i ugn och limeaioli!

Munirs livs var precis som vanligt – ingen lammstek låg framme men det fanns gott om lamm bakom disken. Så om du är hos Munirs livs för att handla lamm och du inte ser någon – fråga! Sedan hittade jag jättefina jordgubbar på torget i Skärholmen så då var efterrätten klar – jordgubbar och italiensk maräng.

Efter några timmar kom så resten av gruppen – elva med mig. Önskemålen var rött, vilket passade bra eftersom jag hade köpt lite spännande produkter från Vinik och Bristly som jag var sugen på att prova. Temat blir således ”Södra Frankrike, med en utböling.” Alla provningar behöver en mörk häst. Det finns säkert en medicinsk term för det, compulsive dark horse insertion tasting disorder. Vi kör parvis.

Men först lite bubbel. Jag hugger en flarra från min vinst, vilket visar sig vara Prosecco La Robinia. Naturligtvis snubblar jag på orden,

Ja skål och välkomna då!
Vad är det vi dricker?
Det är lite prosciutto!

Fett fel och allmän munterhet. Men det var gott!


Flight 1:

Vin 1 har tät, mörk färg. En första sniff ger ifrån sig en hel del målarfärg, sedan lite tobak och körsbär. Vi smakar. Whoha! Här var det tanniner. Även med ett par timmars luftning känns vinet lite stängt och lite för vresigt för att drickas rakt upp och ner. Gräddig pastasås, var är du?!?! Ett juste matvin som behöver lite luftning för att komma till sin rätt. Men annars helt ok!

Facit: 2006 Domaine Laguerre Altitude 540, Vins des Pays des Cotes Catalanes. Import av Vinik. Även bloggat om här, här och här.





Vin 2 är också hyfsat mörk i färgen. Ner med kranen. Vin 2 är mer komplext, känns samtidigt betydligt varmare än ettan. Känns mer sydfranskt generös. Mörka bär, lite körsbär, en liten ton av hav och tång (?), några parfymtoner. Det här var mycket gott, mer av det!


Facit: 2006 Les Verrières Clos des Soutyères




Sedan blir det lite matpaus. Jag benade ur lammet och lät det gå på eftervärmen från rotfrukterna. Funkade mycket bra. Till maten kör vi en fligth till.


Flight 2:

Vin 1 har mörk färg, ganska sammanbitet och en aningens skitig ton. Gott men inte övertygande. Känns lite för ungt, faktiskt.

Facit: 2009 Crozes-Hermitage Les Launes




Vin 2 däremot, now we are talking! Läcker doft, svaga godistoner, bra syror, en svag och tilltalande kryddighet. Supergott! Detta blev kvällens vin, stark rekommendation.

Facit: 2008 Domanine Rivaton Vieilles Vignes. Även bloggat om här .




Vi har ett vin kvar, vilket visar sig vara vår mörka häst. Färg: på gränsen till rosé! Komplex doft, bra syror. En del kryddighet. Gott, men inte min kopp av te.

Facit: 2007 Philippe Gilbert Les Renardières Menetou-salon. Även bloggat om här.





Sammanfattningsvis en mycket trevlig provning! Kvällens bästa vin var helt klart 2008 Domanine Rivaton Vieilles Vignes, som vi upplevde som varmt, generöst, inbjudande, skitgott helt enkelt!

Mina kollegor visade sig vara mycket vinintresserade och tidvis gick diskussionerna höga. Den här då? Skitgott! Fyra bokslutsverifikationer! Nja, den här var inte lika god. Två momsrättelser! Hallå, var har ni er konteringsstämpel någonstans? Tre revisorsanmärkningar, max!

Avslutningsvis jordgubbar med italiensk maräng. Den fick fem klara deklarationer. Tack alla för en trevlig kväll!

En skog av vinflaskor

Ett mycket trevligt inslag på min nya arbetsplats är att vi emellanåt – typ var fjärde eller sjätte vecka eller så – har ett vinlotteri. Den som vill vara med köper ett 70-kronorsvin och lägger i potten, sedan dras tre till fem vinnare som får kalasa på vinerna. Vinnaren brukar ta hem 50 % av alla satsade vinflaskor, så vinner du behöver du inte göra så mycket mer det året. Senast var det över 30 personer som var med så det fanns gott av flaskor.

Well, senaste gången vinlotteriet hölls vann jag ju förstapris förstås! Det hela innebar att jag plötsligt var den lyckliga ägaren till över 15 vinflaskor. Det kändes ungefär som att vinna 100 000 kr på lotto, du kan göra något trevligt men det är lite för lite för att dra sig tillbaka… Bara att forsla hem dem från kontoret var ett projekt i sig!

Men men! Nu står de här i min hall och planen är att antingen (1) korka upp alla samtidigt, stoppa in en mörk häst och ha en trevlig vinprovning, eller (2) njuta av dem långsamt en och en under sommaren. Återkommer.


PS Veronica Maggio, så himla bra! Jag är helt såld på Satan i gatan.

PPS Min insamling till Cancerfonden mustaschkampen går stadigt framåt! Jag vill rikta ett varmt tack till de senaste bidragsgivarna, Monika S, Ost-Cuttaren, Mari, Bussföraren samt Mats. Hittills har vi samlat in 1 150 kr, mycket trevligt! Ett stort tack till er!

PPPS Nu finns det faktiskt en antydan till mustasch framodlad. Ser grymt skumish ut. Ge mig styrka!

Italienskt bubbel is good for you

Det är lördag, det är varmt, det är fest! Vi är ute på middag hos kära vänner H & M. Supertrevligt! Prosecco, läskande! Av vinet minns jag dock inte särskilt mycket, förutom att det var mycket fräscht. Mer sådant.

Söndagen bestod av bokslutsmaraton. Stod och ryckte i dörren till consume nere på Sveavägen oh eight hundred hours. Ge mig styrka!

Cancerfondens Mustaschkamp: Insamlingen går framåt!

Som ni säkert känner till har jag gått med i Cancerfondens Mustaschkamp! Insamlingen går framåt, nu är vi uppe i 450 kr. Kul!


Igår mailade jag ut till kollegorna på jobbet med en uppmaning att stödja min insamling. Men jag tror att jag formulerade mig lite fel, eftersom jag fick ett snabbt svar där avsändaren menade på att han hade mustaschförbud från den bättre häften och att han skulle hamna i frysboxen om han ens försökte odla mustasch, varpå jag var tvungen att gå ut med ett förtydligande att det är bara jag som insamlingsansvarig som behöver odla mustasch.


Tack för alla bidrag hittills! Fasching, David, Henrik S och anonym. Stort tack!

Länk till insamlingen

Cancerfondens Mustaschkampen 2010, Roberto Vacchi och Fasching

Kära läsare, ingenting har hänt sedan sist. Den här veckan har det varit övertid så gott som varje dag, med massor av deklarationer, bokslut, kundmöten och annat jox som ska göras. Men men! Det blir bättre sedan. Nu är det i alla fall helg och fint väder, vi har hyrt bil och idag ska vi på dop i Storkyrkan. Ska bli kul. Vi får hoppas att Storkyrkan är på sitt vanliga glada humör!






Sedan kan jag inte låta bli att förundras av den ständige Fasching. Nu har han gått med i Cancerfondens Mustaschinsamling och med diverse olika löften om eggande bilder bara på några dagar dragit in en truckload av dollares. Well well, jag kände att jag ville vara med så nu har jag också bidragit till att Fasching ska göra det ena och det andra…

När jag ändå var inne på Cancerfondens hemsida såg jag att den gamle kommentatorslegenden Roberto Vacchi har startat en insamling! Ingen, förutom möjligtvis den legendariske David Duffield med alla sina “Duffieldisms” kan matcha Roberto när det gäller cyklingskommentatorering.

Oh no, he’s blown a gasket!
Die a thousand deaths!

Dessa var de enda jag kommer ihåg från dagarna jag följde touren. Jag försökte googla på andra Duffieldisms men hittade inte så många. Men det lär finnas en hel del.

Roberto har ju kommenterat annan sport också och det är en fröjd att höra Roberto in action. Hursomhelst, när jag ändå var inne på Cancerfondens hemsida och såg Robertos insamling var jag ju tvungen att skänka några kronor till hans insamling.

Och när jag ändå var inne på Cancerfondens hemsida kunde jag ju inte låta bli att starta min egen lilla insamling! Målet är att nå 500 kr till den 15 juni – då ska alla deklarationer (anstånd, världens bästa uppfinning) vara inne hos Skatteverket.

Så här är länken till min lilla insamling! Länk



PS Visste ni förresten att man kan söka anstånd i efterhand? DS

PPS Mitt cykelintresse är väl just nu på dekis - har inte cyklat så mycket på senare tid och har inte heller följt med på allt... Men jag har fångat Pantani på bild och cyklat vätternrundan två gånger med 12.40 som bästa tid. Det är väl ok? DS

2009 A Christmann Königsbacher IDIG Riesling och körsbärsträden i Kungsträdgården med Japanska Föreningen

Söndag. Jag äter glass, lagar musselpasta och läser Oscar Wilde. Allt sköljs ned med ännu en tysk 2009-riesling, denna gång blir det A Christmann Königsbacher IDIG!

Ljus färg, vi ser inga kolsyrebubblor. Direkt ur flaskan en mycket lovande doft, lite godis, lite honung, lite gula mogna frukter. En del gröna äpplen dyker upp. Mycket trevligt! Smaken är inledningsvis fyllig, koncentrerad, nästan lite oljig. Bra syror. Supergott!

Några timmar senare har fylligheten lagt sig något, liksom de inledande godistonerna. Nu har de gröna äpplena tagit över, syrorna har gjort sig mer markanta och vinet har gått från att vara ett njuta på egen hand-vin till ett matvin. Men fortfarande mycket gott. Vi är både nöjda och imponerade. Av de 2009 vi provat kvalar det in på en klar andraplats, efter 2009 Emrich-Schönleber Halenberg som fortfarande är obesegrat.

Annars har det varit en lugn helg. C och Kungen fyller år som vanligt, vi firade med picknick utanför Josefinas. På menyn rapp och kardemummakaka. C ägnade större delen av fredagskvällen åt att göra kardemummakaka, jag kan inte återge receptet men jag vet i alla fall att Stockholms samlade bestånd av kardemumma minskade rejält! Mycket gott vart det.

Själv gjorde jag rappen. Några vegetariska rapp till Cs syster, man och systerson, resten blev till kycklingrapp. Bulgur, sallad, urkärnade tomater, grovhackad rödlök, strimlad röd paprika, några kokta gröna linser blandades med Lallerstedts curry-limedressing. Mycket god, klar rekommendation! Förutom bearnaisen, som vi gillar skarpt, har vi även provat Lallerstedts Rhode Island och Caesardressing. Rhode Islanddressingen var lite i sötaste lagat och lite för rinnig, och Caesardressingen var mycket god, även om sardellsmaken slog igenom något. Veggorappen blandades med ännu mer linser och stekt aubergine, de andra med urbenad grillad kyckling.

Efter Djurgården vandrade vi in till Kungsan för att kolla på de blommande körsbärsträden. Där var det fullt av japaner som firade körsbärsblommans dag! Detta år inföll den med valborg. Se Japanska Föreningens hemsida för mer info.


















PS Vinare har även provat, här och här!

Fotografiska by night

Nästan lika roligt som det första ljuset är dagens sista. Ljuset på kvällen är oftast mer trolskt, du kan få se sagolika himmelsken som går i rött, blått och svart. Morgonljuset är mer pang på, det är ljusblått och helt fantastiskt en kort stund och sedan är det ljust. No more, no less, pound of flesh. Kvällen är längre och mer magisk. Men vad morgonljuset saknar i grace gör den upp i style: just känslan av gryning och pånyttfödelse och en dag vars möjligheter är helt öppna är oerhört rogivande. Så kvällen ger oftast bättre bilder, men gryningen är roligare. Om man nu gillar att ställa klockan på 03.40 d v s…

Hursomhelst! Det är torsdag och jag kommer ifrån jobbet i hyfsad tid. Kvällen ser ut att bjuda på bra väder, så jag tar SLR:en och ger mig ut. Denna gång ett välkänt stråk, först upp till Sofia kyrka, sedan vidare mot Fjällgatan. Hade jag bara varit ute för promenaden skulle färden gått via Kvastmakargatan, men idag är jag ute efter ljuset.

Efter lite blandade svängar hamnar jag uppe på Fjällgatan och därifrån har du en härlig vy ut över Fotografiska. Som jag ännu inte varit på! Det är rent av skamligt. Men jag antar att jag inte är ensam därute, så låt oss ha ett uppsamlingsheat för skamliga!

Efter Fotografiska vandrar jag vidare mot Mosebacke och det är nu som jag börjar sakna mitt stativ. Jag skjuter med 2,8 i bländare men vill gärna gå ner mot slutartider på 20-30-delar, men det blir för suddigt. Men men, det kommer fler kvällar!