Stag’s Leap på Pubologi

För knappt en vecka sedan fick jag möjlighet att prova vin från Stag’s Leap, en vinproducent som jag länge haft ögonen på och som jag gärna velat veta mer om. På plats finns Stag’s Leaps Europarepresentant, Sander Vriend, som inleder med att ge oss lite bakgrund till vingården.

Mycket trevligt! Stag’s Leap ingår sedan 2007 i vingruppen Ste. Michelle Wine Estates, och som de flesta känner till är Stag’s Leap ett av de legendariska vinerna från Kalifornien som var med i Parisprovningen 1976. Det var till och med som så att det var ett vin från just Stag’s Leap – 1973 Stag’s Leap Cabernet Sauvignon – som vann alltihop.

Vi samlas på Pubologi i Gamla Stan, en mycket mysigt inredd restaurang med ett enda stort långbord i mitten. En lokal för att mötas och känna gemenskap med dem du sitter nära. Vinlistan är hyfsat kort, men fortsätter längs väggarna. Husets DRC är för tillfället 2009 La Tâche. Bara en sådan sak – husets DRC!

Åter till provningen och först lite bubbel, en NV Domaine Ste. Michelle Cuvée Brut från Washington State. Mycket frisk, lite söt i doften, en hel del äpplen. Lite småbusig, skulle jag säga, men den låga syran gör att charmen vinner. Hög klunkfaktor!

Därefter 2009 Sauvignon Blanc, som jag i ärlighetens namn kanske inte blev lite imponerad av. Jag tyckte att den var lite för blyg och lite för opersonlig. Visserligen gillar jag sauvignon blancer från Kalifornien och Sydafrika, men den här var lite för opersonlig. Well well.

2010 Karia Chardonnay, däremot, något mycket intressant! Väldigt varsamt fatad, kanske inte till och med. Stor, härlig fruktig, nästan parfymerad doft! Mycket speciell, parfymerad i gewürtzklassen…  Den här kommer jag att köpa mer av!

Vi får in en liten förrätt, mycket god. Någon form av skaldjur, som jag inte kommer ihåg vad det var. Därefter de röda! Sander Vriend påpekar att Stag’s Leap är en cabernet sauvignondominerad vingård, det är cab som gäller. Först 2010 Artemis Cabernet Sauvignon. Tydlig cabernetdoft, jag känner ceder och tobak samt en hel del paprika. Men på det hela ett snyggt bygge. Stramt, inte en uns kladdighet, låg sötma. Vinet känns mycket franskt, något som jag tycker var genomgående i alla Stag’s Leaps röda viner.

Vi fortsätter med 2009 Fay Cabernet Sauvignon och 2009 S.L.V. Cabernet Sauvignon. Här gillade jag S.L.V. mest, det var tillsammans med 1997 Cask 23 dagens vin. Både Fay och S.L.V. uppvisar en hög koncentration med mycket smak och mycket tanniner. Väldigt koncentrerade viner med komplexa dofter, riktigt goda!

Hamburgare på högrev. Ät med händerna!

Avslutningsvis 2009 Cask 23 Cabernet Sauvignon mot 1997 Cask 23 Cabernet Sauvignon. 2009:an är lik de tidigare, mycket tät och full koncentration. 1997:an däremot har börjat öppna upp sig och är mycket varmare i doft och smak. Riktigt urläcker!

Sammanfattningsvis slås jag av hur franska vinerna är stilen, smaken och doften. Väldigt lite av det som jag normalt sett förknippar med kaliforniska viner, d v s en högre fruktmognad och sötare, fylligare framtoning. Stag’s Leaps viner känns strama och eleganta, samtidigt som de är mycket charmiga. En mycket lärorik och intressant provning, mycket stort tack till Stag’s Leap och Sander Vriend för att ni kom hit och visade upp era viner, tack!

Jag har även skrivit om Stag's Leap på BKWine Magazine, klicka här för att se mer!

1996 Bollinger La Grande Année och lite annat blandat smarrigt

Madre Mia Mon Creatore 1996 Bollinger La Grande Année ftw liksom! Shit vad god den var! Fullspäckad, grandios, komplex, mörker, mikroskopiska bubblor, en eftersmak som vägrar att ta slut. Allt inlindat i en hård syra som ger en orubblig ryggrad. Visst, den har ett långt liv kvar i flaskan men just nu, just ikväll levererar den totalt. Det är lördag, jag har några vänner och tillika vin- och smaknördar över för lite mat och knytis och bara för att det är dags öppnar vi med ett litet minichampagnetest som inleds med just 1996 Bollinger La Grande Année. Äsch att jag bara köpte två flaskor då det begav sig! En kvar. Men å andra sidan har jag en låda 2002:or att ta fram om sisådär sex-sju-tio år!

Därefter två stycken Bollinger NM. Den ena inköpt 2006, den andra för en vecka sedan. Lönar det sig att lagra din årgångslösa champagne? 

Visst! 2006 är mörkare, mer utvecklad, mer mognad, inte lika attackig. Mer avrundad, bättre helt enkelt! Sedan – en kavalkad av viner, ostar, bröd och italienska delikatesser (sign Gattimondo såklart!), inklusive en och annan surprise:

Som en del av er känner till, har blivit utsatta för eller kunnat misstänka vid det här laget så har jag en liten ådra för practical jokes. Hösten 2011 åkte jag Finlandsbåt till Åbo och i taxfreebutiken bland alla outtalbara whiskysorter och annat hittade jag en flaska 2009 Blue Nun Eiswein för 199 kr. Klart att jag måste köpa! Sedan har den legat i skafferiet i väntan på lämpligt tillfälle. Jag häller upp, blint såklart. Helt ok! Från köket hör jag hur vinet diskuteras för att sedan avstanna helt. Någon har sett att folien saknas längst upp och den blåa flaskan syns. ”Det är lite blått häruppe!” hör jag någon utropa, som att de plötsligt inser vad som är i glaset. Jag tänker på Agent Mike Casper som i ett West Wing-avsnitt leds genom Vita Huset till det ovala rummet för en oförberedd spontanbriefing med presidenten. Helt plötsligt inser han vart han är på väg och utbrister ”hey, this wall is curved!” Så, mina vänner, nästa gång ni ser lite blått uppe längs folien – be prepared!

För flera reflezione, klicka här!

Ett besök hos Peder på Handlavin.se

Lördag och David och jag är på blixtvisit hos Peder som driver den lilla och supertrevliga importfirman Handlavin.se, där vi ska få prova några av produkterna i sortimentet. Mycket trevligt! Lokalen är spartansk men mycket gemytlig, det märks att en hel del jobb har plöjts ner här. I ett angränsande rum sitter ett större sällskap och provar ost och vin, emellanåt vi hör glada tillrop. Verkar intressant! Vi hinner med en timme med Peder innan det är dags att vandra vidare i den stockholmska vinterhelgdagen. Först ut, lite alkoholfritt: verjus.

Som jag förstod det är detta en dryck gjord på de druvor som tas bort i sista selekteringen. En del slänger dessa, men i Österrike finns en tradition av att göra en form av dryck på dessa omogna druvor. Eftersom syrahalten är synnerligen hög och sockerhalten synnerligen låg är det kanske inte riktigt frågan om något du dricker, utan mer som en vinäger eller som bas i något svalkande. De omogna druvorna pressas och sedan pastöriseras allt. Ingen jäsning således. Vi provar först outspätt, sedan utspätt. Intressant dryck! Mycket fräsch och klar liknelse med äppelcidervinäger. Jag kan tänka mig att det är gott att ha en het dag vid Medelhavet, något törstsläckande.

Därefter lite Grüner Veltliner med svenskt påbrå, 2011 Stagård Goldberg Grüner Veltliner Reserve från Kremstal. Jag har lite för dålig koll på de österrikiska vinregionerna, Peder förklarar och jag nickar instämmande men det rör sig enbart om läpparnas bekännelse (som här, t ex). Inser att jag måste kolla mer noggrant hemma sedan! Österrike, ja, där är jag med. Kremstal, öh... typ inte.

Grüner Veltliner är ju annars en druva som ofta glöms bort. Påminner ganska mycket om en sauvignon blanc, fast inte lika exotisk och somrig. Som en riesling, fast utan den typiska rieslingdoften. Lite svårplacerad, ungefär som en albarino (fast där föredrar jag nog albarinon). 2011 Stagård Goldberg Grüner Veltliner Reserve är i alla fall en mycket trevlig bekantskap. Fräsch, pigg, sällskaplig. Komplexa toner av äpplen och citrus. Snyggt bygge!

Sedan något helt annat – Artisan Halbturn White. Wohow, vilken doft! Gula, övermogna frukter, mango, persika, jag är helt översköljd av det exotiska! Jag försöker hitta druvsammansättningen och det måste väl vara en hel del sauvignon blanc i det här? Eller? Det finns en tydlig, men mycket behaglig fatlagningston i vinet. Peder hjälper oss med blandningen, Artisan Halbturn White är en cuvée som innehåller chardonnay, pinot gris och pinot blanc. Ingen sauvignon blanc med andra ord! Gott, spännande, annorlunda, exotiskt. Kul!

Vidare lite rött, vi hugger in på 2011 Golser Blaufränkisch: 69 kronor och dagens första pizzavin. Lite för mycket järn och blod för min smak, men för 69 kronor är det helt ok. Och till en pizza säkert perfekt!

Mer rött. Vi inleder med 2011 Umathum Zweigelt. Det här var mycket mer intressant än det förra. Intressant och gott! Sedan Camerlot, ett rött vin från Serbien. Också helt ok – ett juste pizzavin! Slutligen ett gott vin från Artisan – The Artisan Limited Edition. Oh, det här var mycket gott! Merlot och Zweigelt.

Sammanfattningsvis, en mycket intressant miniprovning med nya bekantskaper! Gärna mer österrikiskt vin, speciellt vitt. Stort tack till Peder!

PS Som säkert framgått vid det här laget har jag lagt ner #blogg100 för i år. Anledningen var att det tog för mycket tid och kraft från mer prioriterade saker, och eftersom jag fullföljde projektet förra året (läs mer här och här) så beslutade jag mig för att lägga ner. Stor lycka till för er som fortfarande håller på!

Learing by Quizkampen

Ok, jag vet att Quizkampen är ett fjortisspel men PLEASE spara oss från fjortisarna som skickar in frågor!

Nåväl. I skrivande stund har jag gått 931 matcher och det tuffar väl på hyfsat ok. Ett tag tyckte jag dock att det var ett enda långt sisyfosarbete, vinna 20 matcher på raken och få +1 eller +3 per match, för att sedan hamna i en tornado av sport- och tv-spelsfrågor mot en inbiten, lågrankad sport- och tv-spelsfåne och du går trettiosju maddafacking poäng back! Fast det släppte lite och nu är jag på väg tillbaka.

Men finns det inte något högre syfte med Quizkampen, annat än att vara ett i alla fall periodvis egoboostande tidsfördriv? Jag som gillar kunskap måste ju svara ja på den frågan. Varför inte ta tag i de frågor som du inte kan, vare sig du gissar rätt eller fel, och lär dig vad de handlar om? Inte nog med att ditt egoboostande kan bli mer kontinuerligt, du lär dig nya saker också! Vi börjar med Leonardo da Vinci och den vitruvianske mannen.

Vad betyder vitruvianske, för det första? Jag kollar Wikipedia och hittar en romersk arkitekt som heter Vitruvius, som inspirerat mycket av renässansens arkitektur:

“Vitruvius is famous for asserting in his book De architectura that a structure must exhibit the three qualities of firmitas, utilitas, venustas – that is, it must be solid, useful, beautiful. These are sometimes termed the Vitruvian virtues or the Vitruvian Triad. According to Vitruvius, architecture is an imitation of nature. As birds and bees built their nests, so humans constructed housing from natural materials, that gave them shelter against the elements. When perfecting this art of building, the Greeks invented the architectural orders: Doric, Ionic and Corinthian. It gave them a sense of proportion, culminating in understanding the proportions of the greatest work of art: the human body. This led Vitruvius in defining his Vitruvian Man, as drawn later by Leonardo da Vinci: the human body inscribed in the circle and the square (the fundamental geometric patterns of the cosmic order).”

Nästa kunskapslucka har med glasriket att göra. Vilken kommun hör INTE till området som kallas Glasriket?

Jag kollar på glasriket.se och får reda på att det i Glasriket har tillverkats munblåst glas sedan 1742.”Hit, till ett litet område i Kronobergs och Kalmar län i Småland, det vill säga Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge kommuner, kommer mer än en miljon besökare varje år.” Var ligger Torsås kommun? Det ligger faktiskt inte så långt därifrån, mer mot havet.

Vilken konstnär målade ofta fyllda färgfält i klara grundfärger? Ingen som helst aning, men tydligen har jag lyckats gissa rätt på Piet Mondrian. Vem var nu det? Jag läser på Wikipedia att

”Mondrians betydelse ligger i utvecklingen av en "ren" abstrakt konst - han kallade den neoplasticism - där former, linjer och färger har sina egna absoluta, självständiga värden och inbördes förhållanden, helt och hållet befriade från en beskrivande roll. Han var en betydande banbrytare för den abstrakta konsten. Hans måleri var ursprungligen realistiskt, för att sedan bli symboliskt när han kom i kontakt med teosofin. I Paris kom han 1912 i kontakt med kubismen och utvecklade ett helt abstrakt måleri. Han ville skildra den rena verklighet som han uppfattade som något universellt, som bara kunde uttryckas med hjälp av räta linjer och grundfärgerna rött, blått och gult jämte svart och vitt.”

Vad heter färgen som hästen Hidalgo har i filmen ”Hidalgo”? Återigen, ingen aning! Har inte sett filmen och känner mig totallost. Jag googlar. “Hidalgo is a 2004 film based on the legend of the American distance rider Frank Hopkins and his mustang Hidalgo, and recounts Hopkins’ racing his horse in Arabia in 1891 against Bedouin riding pure-blooded Arabian horses. The movie was written by John Fusco and directed by Joe Johnston. It stars Viggo Mortensen, Zuleikha Robinson, and Omar Sharif.” Aha! Och färgen? Står inte.

Slutligen, vad innebär ”astasi”?

“Astasis is a lack of motor coordination marked by an inability to stand, walk or even sit without assistance due to disruption of muscle coordination. The term "astasia" is interchangeable with "astasis" and is most commonly referred to as astasia in the literature describing it. Astasis is the inability to stand or sit up without assistance in the absence of motor weakness or sensory loss (although the inclusion of 'the lack of motor weakness' has been debated by some physicians). It is categorized more as a symptom than an actual disease, as it describes a disruption of muscle coordination resulting in this deficit.”

Intressant! Men det var allt för idag. Imorgon är jag i Göteborg över dagen.

Dag 16, inlägg 16

Konteringsövningar

Två dagar av mycket trevliga vinupplevelser följs av en dag av konterande. Jag är helt slut! Hela dagen har jag pratat, argumenterat, ritat och förklarat för mina studerande:

1. Du köper blommor till kontoret. 400 kr inkl moms. Du betalar mot faktura.

2. Du bjuder din homie på lunch. Notan slutar på 350 kr. Ni pratar engelsk fotboll så gott som hela tiden. Du betalar med företagskortet.

3. Du köper en flaska vin med företagskortet. 349 kr + plastpåse 1 kr = 350 kr. Du avser att bjuda dina två anställda, inte bestämt när.

4. Du förmedlar en försäljning av en begagnad hjullastare i Tyskland. Kunden är en kroatisk byggfirma. Den kroatiske kunden betalar till ditt franska bolag. Hjullastaren transporteras till Kroatien med ett italienskt speditionsföretag. Säljaren är momsregistrerad i Norge.

Klockan åtta var jag på plats för gruppmöte. Sedan tre timmar konteringsövningar. På lunchen sprang jag på mina studenter på Big Ben, så då var jag tvungen att vara trevlig. Sedan tre timmar konteringsövningar till. Hem och ägna ett par timmar till att göra tenta. Trött!!!

Dag 15, inlägg 15

Egon Müller hos Magnusson Fine Wine

Jag får mycket trevliga mail från Magnusson Fine Wine – kom och prova Egon Müller! Det är klart att jag hakar på det! Egon Müllers viner har jag provat blott en gång tidigare, en flaska Scharzhof som jag fick av David. Den var hur god som helst och framkallade ångestladdade frågor av karaktären ”jaha, varför har du inte köpt det tidigare???” Men, du lever så länge du lär och varje steg på vinstigen är värdefulla. Jag parkerar mig i den trevliga baren och pratar lite med Carl Holmberg från Gullberg by Stockwine, som importerar.

Först lite 2011 Scharzhof. Jag kan bara konstatera, det här är hur bra som helst och i termer av vin för pengarna är det fem solar. Vinet är slankt, oerhört bra balanserat, läckert, inte på minsta sätt kladdigt. Det finns en restsötma, men den märks knappt. Bra syra, komplex doft, bra balans, mycket klunkvänligt. Jag köper mer!

Därefter 2011 Scharzhofberger Riesling Kabinett. Här är det mer av allt. Mer syra och mer blommighet. Men det här känns inte klart på långa vägar. Syran är lite för skarp för min smak, hade gärna sett att den rundades av något. Men doften är det absolut inget fel på, läcker rieslingdoft!

Slutligen 2011 Scharzhofberger Riesling Spätlese. Ahhh vilket vin! Fullmatat med frukt, syra, sten och sötma. Det här är inte heller klart, jag skulle lägga undan minst fem år. Då kommer det vara helt magiskt. Men för stunden, här och nu, i termer av klunkvänlighet, sopar Scharzhof banan med de andra. Inte sedan, men nu. Hatten av för supersnyggt bygge!

Jag vandrar ut i den behagliga februarinatten och tänker tillbaka till gårdagens provning med Gunter Künstler på Grappe. Egon Müller är en av topproducenterna i Mosel, kanske den främsta. Hur är Mosel, jämfört med Rheingau? Vad är Rheingau, vad är Mosel? Traditionellt sett brukar Mosels blommighet lyftas fram. Det tycker jag också framkommer i Egon Müllers viner.

Men det är mer än så – om du bara jämförde Künstler med Müller så skulle du säkert lyfta fram att Künstlers viner är dels slankare, dels drar mer åt exotisk frukt. Vissa av Künstlers viner var också ganska fylliga. Något som kanske inte är lika vanligt att lyfta fram är att Moselvinerna generellt sett verkar hålla en högre syrahalt – rätta mig om jag har fel här. I Egon Müllers fall är det extra tydligt. Syran i alla tre vinerna var laserskarp. Så Mosel: högre syra, mer blommighet. Rheingau: slankare/fylligare, mer exotisk frukt. Mer riesling över Rheingau, typ.

Dag 14, inlägg 14