Kina, prolog. På Arlanda och i luften

Hej igen, kära läsare! Det har varit ett långt uppehåll, drygt två månader. Jag har haft fullt upp med projekt X och projekt Y så tiden för bloggning har varit ytterst minimal. Men nu verkar båda projekten vara i hamn så det rycker i hela kroppen att sätta igång med bloggandet igen!

Hursomhelst, vi har varit i Kina! Det har varit supertrevligt och mycket intressant. Vi åkte ut 7 maj och var hemma sent onsdag natt, så lite drygt två veckor. Maten var fantastisk – nu vill jag lära mig allt om kinesisk kost. De flesta människor vi kom i kontakt med var vänliga och mycket trevliga. Kina kändes avslappnat, behagligt, vänligt. Som sagt – som vi såg det.

Men vi tar det från början! För en gångs skull gick planet på kvällen och inte ungodly early som standard i långflygningsbranschen verkar vara. Som t ex när jag och Coachnings-N flög till Kalifornien – varsågod att checka in vid 0400! Madre Mia Mon Creatore. Den här gången gick planet till Köpenhamn kl 1800 och sedan stora planet till Peking kl 2100. Så vi tog sovmorgon, packade det sista och lyckades stressa upp oss till den milda grad att vi plötsligt hals över huvud kastade oss i en taxi bara för att vara på Arlanda drygt tre hela timmar före planets avgång!

Well well. Med mer än tre timmar till avgång, vad gör man då? Tankarna går oavkortat till filmen The Terminal och den ordväxling som sker mellan Viktor Navorski och officer Thurman när han förpassas till transithallen: ”There’s only one thing you can do here, Mr. Navorski. Shop!”

Japp! Visst är det något underbart med flygplatsshopping? Visst, mycket är överprissatt och turistigt, som en mugg med älghorn på, men vad gör det? Känslan av att vara på väg och inte minst känslan av att vara i ett shoppingmecka mitt i överflödet är ganska överväldigande. Jag började i bokavdelningen, som innehåll en del spännande och inte disappintade min lust för managementlitteratur i quick-fixgenren:

Sedan lite andra böcker som jag starkt kan rekommendera:

Sedan vinhyllan såklart!

Tvåpack Bolly? Yes please!

Armand de Brignac – do I look Russian to you?

Boxviner att ta med på flyget???

Elefantöl - still going strong.

Därefter – spritavdelningen!

Mitt förhållande till starksprit är hyfsat gott, men det är mycket sällan som jag dricker saker starkare än vin. Det låter lite romantiskt att ta sig en virre efter jobbet eller en jagare i soffan eller en drink före maten men faktum är att all min kreativitet försvinner med alkohol. Jag kan inte jobba, jag kan inte skriva, jag kan inte träna och jag kan inte heller läsa med alkohol i blodet. Kvar finns filmtittande, glassätande och discorörelser, vilket visserligen inte är något fel på, men då jag vill att mina kvällar ska bestå av annat än just filmtittande och glassätande avstår jag oftast från en stänkare kvällstid. Men de kvällar jag vill kolla på film och äta glass eller röra mig disco style så är det antingen whisky, rom eller gin som gäller. Eller nubbe. Konjak har faktiskt aldrig varit min grej.

Allt avslutades med räkmacka och öl – fett gott.

Till slut var det dags för ombordstigning och vi hamnade bakom trötta danskar. Såhär ser de ut:

Och iväg! Väl i Köpenhamn fanns det inte så mycket tid och lust för mer shopping så vi gick direkt till gaten.

Och iväg igen!

Efter ett tag fick vi lite middag, och allt gick ner.

Till skillnad från många andra gillar jag faktiskt flygplansmat, tycker faktiskt den är rätt god. Well, lite konstig är man allt men så är det. Lite müsko att det både fanns askkoppar och rökning förbjudenskyltar bredvid varandra:

Efter många timmars flygning och försök till sovning var det dags för frukost. Och den gick också ner, inklusive den obligatoriska danska stinkosten.

Well well. Sedan landade vi i Kina.

Äventyret hade börjat!