söndag 19 oktober 2014

Toppklass hos Vintresserad


Vintresserad bjuder in till BYOB, denna gång med ett lite speciellt tema: rött, toppklass! Jaha, vad är då toppklass, förutom det uppenbara? Vi får instruktioner via mail: ”helt enkelt ett vin som får resten av bordet att säga ’wow!’” Hm, har jag något rött i toppklass? Njae… vitt toppklass möjligtvis, och skumpa toppklass javisst, men rött? Min källare har klara brister i det avseendet! Det får bli en vända till Systemet. Två möjliga vägar finns, antingen något kaliforniskt, där jag känner att mitt vinintresse är på väg just nu, eller något intressant från gamla värden.

Efter viss beslutsvånda blir det Vega Sicilia Valbuena 5. Den främsta anledningen till att det blev just det här vinet var att ända sedan jag var en ung och grön vinprovare har Vega Sicilia funnits där, jag minns att de gamla rävarna på Lunds munskänksstation pratade om vinet. De sa något om att det var omöjligt att gömma i en blindprovning, eftersom stilen var så unik. Sedan hände allt annat och jag glömde bort allt om Vega Sicilia, men Peters inbjudan väckte gamla begär. Det fick dock bli Valbuenan, jag snålade i sista stund då fasthet krävdes.




Men först lite skumpa! Till en härlig lax- och skaldjursförrätt häller Peter upp fyra champagner. Fyra sniffar senare känns det som att det är ett tema, de är genomgående ganska lika i stilen. Fyra blanc de blancs eller fyra blanc de noirs? Samma årgång? I alla hittar jag både äppelfräschör och faktiskt lite godistoner, typ röda firraribilar. Vi hugger in.

Vin 1, klassiska musselskal, röda bär, lite annorlunda smaker (fråga mig inte vad de är), en del röda bär. Ganska äpplig, kraftig mousse. Helt ok, jag gillar den här stilen!  Min favorit av de fyra.



Facit: 2008 Camille Savès Millésime Brut Grand Cru. Gott! Har druckit Camille Savès förut och för det mesta gillat det. En synnerligen prisvärd och trevlig champagne.

Vin 2, Inte lika stark mousse, mer godis, mer firraribilar, lite svagare syra, rundare, lite mjukare. Helt ok men inte lika god som ettan.



Facit: Pierre Peters Grand Cru L’Esprit de 2008. Mitt senaste intryck av Pierre Peters var på Champagnedagen i våras, då tyckte jag att den vanliga Pierre Peters på magnum var ett bra köp. Tycker nog fortfarande det!

Vin 3, är paradoxalt både sötare och beskare, lite ”å ena sidan så, fast och å andra sidan så...” Också en hel del äpplen och musselskal. Helt ok.



Facit: 2008 André Clouet Brut Millésimé. Intressant.

Vin 4, godisfabrik! Det här var gott! Efter de inledande godistonerna kommer en del savviepustar, intressant! Komplex doft, bra syra, röda bär, fräscht. Gillar det här vinet! Står och tvekar om jag föredrar det här eller ettan, till slut väljer jag ettan. Men det var mycket jämt.



Facit: 2008 Drappier Millésime Exception Brut. Coolt! Drappier var ett av de mer intressanta stoppen på Champagnedagen, tyckte att de hade bra och spännande viner genomgående. Återigen, det här bekräftade det, så – mer Drappier!

Vi ägnar en stund att diskutera vad det är för tema, och landar slutligen i att det måste vara samma årgång – 2008 såklart. Det här var en rolig övning! 2008 har ju lyfts fram som en synnerligen bra årgång, bättre än 2002 har det föreslagits, så det var kul att få en statusrapport på några välkända skumpor i mellanprissegmentet. Jag köper gärna mer av både Drappier och Camille Savès.

Vi får även in ett bonusvin, som öppnar med lite hav och tång. Efter det, ett mycket tillgängligt vin, rundare och faktiskt lite mer behagligare än de första fyra. Vi gissar på att de är äldre, vilket det även är.



Facit: 2005 Agrapart & Fils Venus Nature Blanc de Blancs Brut Millesime. Zero dosage. Det var mycket gott!

Under tiden får vi en förrätt till, en bit perfekt stekt anklever på en skiva blodpudding från Fäviken med lite lingon. Hur god som helst! Jag som älskar blodpudding gick verkligen igång på det här, och kombon anklever och blodpudding var helt makalös.




Så, dags för de röda. Slumpen har avgjort ordningen, och mitt är först. Men innan vi ger oss in på wowvinerna får vi en bonus, med instruktion: bourgognekupor krävs! Vinet vi får in är, underbart gott. Först spretar det en del, det är för sött och syltigt, lite kärnigt också. Men sedan, packat med mörka, övermogna bär och frukter, det är komplext, med en fantastisk näsa. I munnen är det smakfullt, mycket gott! Det är ganska tydligt att vi inte är i Bourgogne, det är lite för sött för det, så då är vi antagligen i Nya Zeeland eller Kalifornien. Min gissning är, mot bättre vetande, Nya Zeeland men naturligtvis är vi i Kalifornien.



Facit: 2011 Lioco Anderson Valley Pinot Noir. Ahh vilket vin! Som bara blir bättre och bättre med luft och värme. Min bordsgranne G har både vett och förstånd att spara ett glas (och då kan ni säkert räkna ut vem som INTE hade vare sig vett eller förstånd!) och ägnar sedan resten av kvällen att plåga mig med hur vinet bara blir mer och mer underbart. Well well…

Så, dags för toppklassvinerna och mitt först. Vi möts av en kryddig, djup och komplex doft, balanserad frukt, torkade frukter, mogna bär, ganska sötfruktig, mörk choklad. Över allt cirkulerar en tydlig portvinston. Jag hittar även lite ”mormors kuddar,” men det är det ingen som har koll på. Nåväl – om du åker tillräckligt många gånger mellan Stockholm och Skåne kommer du förr eller senare att tröttna på Burger King i Mjölby och då är steget inte långt att stanna till i Gränna och nej där finns det inget godis alls. Mormors kuddar, tro mig – de finns och de är supersmarriga!

Men det som stör är vinets tanninstruktur. Det är helt enkelt för mycket tanniner. För mycket tanniner och för mycket ek. Sorry! Annars hade jag gärna köpt mer av det. Och om bordet hade lätt att hitta det? Well, ganska snabbt hamnade vi i Spanien eller Portugal eftersom det finns en ganska bra minnesregel för blindprovning som säger att ”om det inte passar in någon annan stans är det förmodligen Portugal (eller Spanien).” Men att det var Valbuenan var faktiskt lite förvånande.



Facit: Vega Sicilia Valbuena 5. Det kan hända att jag tappar förståndet (det har ju hänt förr) och köper en Vega Sicilia Unico. Vi får se!

Nästa vin är… wow! Mint, chokladmint, jympadojor??? En komplex, bedårande doft kommer ur glaset, jag hittar både gummi och en mycket trevlig ton av saltlakrits. Var är vi? Mina tankar, baserat på gummit och saltlakritsen, går till Rhône. Men ändå inte riktigt! I munnen har vi ett vin med härlig stuktur och bra syra. Supergott! Var vi är har jag dock inget hopp om att finna.



Facit: 2001 Poderi Aldo Conterno Granbussia, Barolo Riserva. Just som när jag givit upp hoppet om Barolo så kommer den här in. Smack, krasch, boom! Fantastiskt gott! Ordningen (delvis) återställd. Tydligen ligger vinet två år på fat och sedan tre år på ståltank. Mycket trevligt var det i alla fall.

Vin nummer tre öppnar också med en fantastisk doft. Rosor, eukalyptus, lite skitig. Väldigt komplex, väldigt massiv. I munnen, ett fantastiskt vin. Lite syrligt, och med lite luft blir stalligheten tydligare. Men fortfarande ett fantastiskt vin. Var vi är? Det här måste vara Barolo! Syrligheten och rosorna talar för det. Men nej, vi är hemma. Big time.




Facit: 1998 Baron Philippe de Rothschild Chateau Mouton Rothschild. Wow vilket vin och vilken ynnest att få prova! Mycket trevlig.

Vin nummer fyra öppnar med hav och tång, men efter det rullas det stora artilleriet ut. Wow, varm, generös, komplex… magiskt gott! Det här är en av mina absoluta favoriter, det är bara så gott! Var vi är? Det borde vara Frankrike och det borde vara Rhône, men norra eller södra? Mina pengar är på norra, det känns som att det borde vara liiite mer sötfruktigt om det skulle vara södra.




Facit: 1998 E. Guigal Cote Rotie La Mouline. Ett LaLaLa-vin, med andra ord! Supergott, perfekt på alla plan. Kan tänka mig att köpa fler av den här.

Det femte vinet börjar med att dofta… pizza! Wow! Sedan en mindre skog av granbär (eller granbarr?), därefter ceder och blyerts. Mycket trevligt! Det intressanta med det här vinet är att det doftar cabernet sauvignon, så det borde vara det, samtidigt som den markerar kraftigt att det rör sig om Piemonte. Går det ihop? Hur mycket cab odlas i Piemonte? Jo, det finns faktiskt en del rader, som så småningom letar sig ner till att bli…




Facit: 2003 Gaja Darmagi. Coolt! Jag var på en Gajaprovning förra våren, ledd av Gaia Gaja. Det var både intressant och mycket givande. Mer Gaja!

Slutligen vin nummer sex. Holy Macaroni det här var gott! En rik, stor, komplex doft, söta bär, söta lingon, rotfrukter i ugn. Komplext, maffigt, packat, moget. Kvällens vin, på poäng.




Facit: 2001 Masseto. Hade nu inte det här drabbats av en högst lokal prisinflation hade jag köpt på mig ett par lådor, men det är knappast ekonomiskt försvarbart. Supergott vin, en ynnest att fått prova.

I och med det vinet är den officiella flighten över, men vi får ostar, portvin, dessert och dessertvin. Peter korkar upp en 1991 Vintage Port från Dow’s, supertrevlig. Riktigt god!







Vi avslutar sedan kvällen med ett sött race, där jag har med mig en flaska som jag skruvade av korken och karaffierade två dagar innan.

Sött vin nummer ett är simmigt, mycket sött, fullkomligen tokpackat med torkade aprikoser, apelsiner, lite övrig citrus, en splash saffran. Allt inlindat i en ganska hård syra. Synnerligen komplext!




Facit: 2007 C. H. Berres Ürziger Würzgarten Riesling Trockenbeerenauslese. Av någon obegriplig anledning har jag nio flaskor av det här vinet, från tre årgångar: tre 2005:or, tre 2007:or och tre 2010:or. De senaste flaskorna köpte jag efter vi kom hem från Kina, mest med tanke på att Schorvis-Korvis är född 2010. I samma veva lade jag till en 2007:a i beställningen, mest för att jag var spricknyfiken på hur de var. Och nu vet jag. Galet goda!

Det andra vinet är långt ifrån lika sött. Kanske lite behagligare att dricka. Lite elakt skulle du kunna säga att om TBA:ns reglage var alla på max så var det här mer kalibrerat. Sött, massor av saffran, syrligt, högst behagligt. Svingott det också!




Facit: 2008 Chateau de Fargues, Sauternes. Kul!


Jag kan inte annat än känna en stor tacksamhet till Peter för inbjudan, samtidigt som jag känner en stor tacksamhet att jag, på ett litet hörn, är med i en sådan här underbar community bestående av så härliga, generösa, ödmjuka och fantastiska människor. Stort alla, tack för att ni tog med sådana fantastiska viner och speciellt tack Peter! 

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ulf: tack för att du kom och tog med så intressanta och sköna viner! Valbuenan var som sagt bäst lördag morgon :-)
Jättekul att läsa dina noteringar också! Vi ses - Peter (Vintresserad)

Red Scream sa...

Det var verkligen supertrevligt, Peter! Kul att höra att Valbuenan blommade ut :-)

Ha det fint!

/Ulf