Blandade uppkorkningar på en närbelägen ö

Pilgrimsmussla i en fantastisk sås på grädde, hönsbuljong och citrongräs. Pilgrimsmussla inlindad i lufttorkad skinka och stekta dadlar. Home-made pizza med mozzarella, oxfilé och västerbottn. Tallrik med himmalagad korv, kokt fläsk, kyckling, salsa verde, potatis. Lever med rinnig polenta och stekt lök. Ungerskt vin ftw! Jura övertygar! Vilken supertrevlig kväll, tack Niklas och ni andra!

PS Pratade ganska länge James Ellroy med l'américain. Ska bli nästa projekt. Kul! Återkommer!

PPS Alla sätt är bra utom de dåliga. Julklappspapper, en räddare när folien är slut!

Skuggningar av Sveriges Mästerkock: Crêpes

Den andra uppgiften i det tredje avsnittet av Sveriges Mästerkock var att slå en hollandaise. Intressant och svår uppgift, dock väljer jag att hoppa över den så länge och istället ge mig på den tredje utslagningsuppgiften: att göra crêpes.

Men först lite existentiella bryderier! Talar Mannerström, Aujalay och Moberg om crêpes, eller om galettes? En inte helt oknivig fråga, som Leif GW Persson skulle kunna säga. Efter diverse googlingar och minnesuppfriskningar från våra Gotlandsäventyr där besök på crêperier brukar vara stående inslag verkar det vara som så att crêpes är söta efterrättscrêpes och galettes är matcrêpes. För den som nu inte varit på Giotland den senaste tiden kan jag nämna att crêpes är gjorda på vetemjöl och galettes på bovetemjöl. Jag kollar lite på instagram vad hashtaggen #crepes ger för bilder och mycket riktigt: 95 % är pannkakor med söta fyllningar, ofta med skivade jordgubbar på.

Men å andra siden kan du köpa Findus champinjoncrêpes och var inte Prins Bertil en hejare på räkcrêpes? Dessa är dessutom rullade, jämfört med de giotländska galetteskaperna där standard verkar vara partiell övervikning. Hm. Dock verkar det finnas en viss begreppsuppfattning här på fastlandet att du faktiskt kan äta matcrêpes, oavsett vad giotlänningarna och alla exilfransoser på just den ön anser. Nåväl – det får bli matcrêpes, d v s rullade pannkakor med matig fyllning. Tiden är satt till 45 minuter.

Deltagarna i Sveriges Mästerkock får tillgång till hela skafferiet, allt från kyckling och räkor till kantareller verkar finnas. De flesta verkar dock välja svampcrêpes, vilket jag också bestämmer mig för att göra. Champinjoncrêpes med lite fänkål och pancetta, istället för bacon. Varför inte? Sabis i Fältan ställer sig först svagt avvaktande till min förfrågan, men efter visst letande hittar de en liten bit pancetta i den manuella charken. Ta det rätta, ta pancetta mumlar jag svagt för mig själv när jag springer mot kassorna.

Moment ett: blanda ihop pannkakssmeten. Som alla vet är pannkakssmet förmodligen det enklaste receptet som finns att komma ihåg: ett ägg, två dl mjöl, tre dl mjölk. 1+2+3, enklare än så blir det inte! Jag tog dock två ägg, mest för att jag ville ha den extra krispig. Vet inte om det gjorde så att den blev mer krispig eller inte, men två ägg åkte i i alla fall och det tog ungefär sju minuter att blanda till pannkakssmeten.

Därefter skivning av champinjonerna och hackning av den lilla fänkålsbiten.

Allt ner i stekpannan för att stekas mjukt i olja. När allt börjar bli lite mjukt och allt vatten som svampen släppt ifrån sig har avdunstat rör jag ner pancettan och låter den fräsa med ett tag.

Men sedan ska det ju göras en stuvning av allt, heller hur? Här kommer det svåra momentet, mest eftersom jag hatar stabbig mat. Får grymma kväljningar av stuvningar och kladdiga, övermjölade såser! Sist jag redde en sås var nog i Lund, skulle jag tro. Hursomhelst, en stuvning ska göras. Jag tar fram mjölpaketet och ytterst försiktigt pudrar jag över lite mjöl. Måste räcka. Därefter, i med lite mjölk och allt blir till en ganska kraftig stuvning. Det går nog att äta.

Slutligen montering: stek upp ett par pannkakor, lägg på fyllning och rulla. Tänk på att den första blir alltid katastrof! Vill du veta hur Kaiserschmarrn ska se ut – there you have it.

Crêpes ska vara rullade, inget annat. Hur de smakade? Kalasgott! Jag får lite förbättringsförslag från C, t ex att hackad persilja hade varit gott i. Kan inte annat än hålla med.

Och om de var mättande? Vi tar dem till frukost på söndagen och var mätta resten av dagen. 

Skuggningar av Sveriges Mästerkock: Köttbullar

Återigen bänkar jag mig framför Sveriges Mästerkock för att se hur det går det här året. Första säsongen följde jag ganska slaviskt, andra lite sisådär men nu inför tredje säsongen av Sveriges Mästerkock kände jag ett plötsligt intresse av att följa med lite mer regelbundet. Och från någonstans – maradonansk styrning kanske? – kom den knäppa idén att jag skulle, lite stalkeraktigt till och med, skugga programmet och laga det som tillagas hemma och under liknande förhållanden, rent tidsmässigt i alla fall. Jag kanske inte gör det varje gång, vi får se. Jag har ju mitt deckarprojekt också. Inga fler har förresten mördats.

Deltagarnas första uppgift när de samlas för de sista uttagningarna i Gävle är att laga till köttbullar. Under handuken verkar det finnas köttfärs och fläskfärs, ägg, lök, kryddor, smör, grädde och mjölk. Sedan verkar det finnas ett bord bredvid med diverse läckerheter. Men uppgiften är att laga till köttbullar, så det ska jag också göra. Dock tänker jag tillåta mig en liten frihet av det mer seriösa slaget, jag ska göra mina köttbullar på lammfärs. Anledningen är att både C och jag föredrar lammfärs framför kofärs och det är ändå bara jag och C som ska äta dem.

Så, hur gör du dina bästa köttbullar? Jag tänker mig att mina ska förutom lammfärs även innehålla lök och vara smaksatta med tomatpuré och rosmarin. Till det salt och vitpeppar. Och eftersom jag redan givit mig vissa friheter gällande köttet så tänker jag laga till mina köttbullar på schalottenlök. Jag kommer inte ihåg hur mycket tid deltagarna fick på sig, men någonstans i bakhuvudet får jag för mig att de fick en timma. Så det tänker jag också ge mig. När jag idag kollar reprisen på tv4play hittar jag inga tidsangivelser men antar att de fick nog minst en timme eller kanske fyrtiofem minuter. Jag ger mig själv en timme i alla fall.

Ingredienser till tre pannor lammfärsköttbullar:

Drygt 800 gram lammfärs

Ett nät schalottenlökar

Ett par vitlöksklyftor

Ett par matskedar tomatpuré

En halv matsked rosmarin

Ett ägg

Salt och vitpeppar

Börja med schalottenlöken. Skala och hacka fint. Jag brukar alltid steka upp min lök innan jag rullar köttbullarna, mest för att jag gillar stekt lök och om du bara rör ner löken rå i köttfärssmeten så kanske den inte blir fullt kokt. Det blir den förmodligen, men jag gillar stekt lök så därför börjar jag med att steka upp schalottenlöken i olivolja. Tänk på att schalottenlök lätt blir bränd, så rör om ofta och låt den inte klara sig själv – det gör den inte!

Schalottenlök är ju en mycket finstämd och smakfull lök men i tåralstrande avseenden är den i en klass för sig. Jag hinner gråta floder av tårar ackompanjerade med förtvivlade rop om ”ingen tycker om mig!” innan jag räddas av C. Nåväl. Löken är både hackad och stekt efter drygt en kvart.

Under tiden har jag lagt den torkade rosmarinen i blöt och kokat upp på spisen.

Torkad rosmarin kan lätt bli lite höig, om den inte ska koka med längre. Därför låter jag den koka i ett par minuter i ett par matskedar vatten för att mjuka upp den lite.

Därefter dags att blanda till smeten! Ner med lammfärs, tomatpuré, ett uppvispat ägg, den stekta schalottenlöken, rosmarinen och en matsked av rosmarinvattnet i en bunke. Jag pressade även i ett par vitlöksklyftor. Du skulle kunna argumentera för att dessa borde följt med löksteket, men jag valde att pressa i dem direkt i smeten. Salta och vitpeppra och rör om ordentligt. Nu har det gått ungefär 25 minuter.

Sedan är det dags att rulla köttbullarna, eller trilla köttbullar som det även heter. Well, inga konstigheter. Ungefär som att krama snöbollar, fast mindre! Jag rullar ett gäng som ska räcka till två pannor. Kollar klockan: det har gått en halvtimme från start.

Stekningen av köttbullarna kan dock vara lite trixigt. Eftersom jag endast har i ett ägg som bindemedel är det lätt att de går sönder, om du rör runt för mycket i pannan. Därför, lägg ner köttbullarna försiktigt i pannan och låt dem fräsa ett par minuter så att det bildas en bottenplatta. Efter ett par minuter, vänd dem försiktigt. Stek sedan köttbullarna runt om på svag till halvstark värme i ca tio minuter. Efter tio minuter var de nästan genomstekta, så jag lät dem gå fem minuter på eftervärme.

Totalt 45 minuter från ingredienser till färdiga köttbullar! Det tycker jag är fullt godkänt. Och hur de smakade? C iklär sig rollen som Mannerström och betyget kommer direkt:

Du går vidare!

Friskförklaring

Kära läsare, jag är frisk. Vi behöver inte gå in på detaljer (frekvens, färger, viskositet), men det var segt den här gången. Mellan juldagen och dagen före nyårsafton låg jag mest i olika feberyror och mot slutet fick jag någon form av ögoninfektion som fick ögonen att anta en lätt pinot noirinspirerad färg för att därefter muras in med något gulaktigt murbruk (återigen, vi behöver inte gå in på detaljer). När nu väl det hade minskat så kom nya feberattacker och ett synnerligen smärtsamt halsont. Sinnesstämningen pendlade minst sagt mellan hopp och förtvivlan.

Men nu känner jag mig frisk! Kanske inte så frisk att jag kan gå träna, men frisk i alla fall att jobba. Jag har ett gig på tisdag som jag ska förbereda för – de ville i och för sig ha materialet en vecka innan så jag trotsade febern och det faktum att jag knappt såg något och skrev ihop något som jag skickade iväg. Fick svar en timme senare att det såg bra ut. Tänkte att det kan vara bra att kolla nu idag vad det är jag bestämde mig för att prata om, om det har något med ekonomi att göra alls…

Nåväl. Jag har gjort en diger att göra-lista för allt som jag skulle gjort i mellandagarna men som inte blivit av. Så alla ni som väntat på saker som inte kommit, nu har fabriken öppnat igen!

PS om ni tycker att många av de senaste bilderna sett ganska disslriga så beror det på att jag inte orkat ta fram SLR:en utan fotat med iPhonen. Men det kommer! DS

Pumpernickel, take one

7 dl rågkross

2 dl fint rågmjöl

5 dl vatten

1 paket jäst

1 dl vatten att röra ut jästen i

Lite salt

Koka upp rågkross med vatten. Låt koka någon minut. Rör ner rågmjölet. Låt svalna. Rör ut jästen med lite kallt vatten och blanda ner i degen. Salta. Låt jäsa ett par timmar. Knåda lite. Baka sedan i ugn 20 timmar på 100 grader. Återkommer!

Variation på svart

Black as a moonless night del 1: Av M1, M2, M3 och R1 får jag bland annat kaffe i julklapp. La Bomba, från Bönor och Blad. C har sedan länge slutat med sådana laster så det svarta från kaffeaffären är bara mitt. Jag låter min Gaggiakvarn göra processen kort med de hela bönorna. Några tusen varv senare och upplandat med kokhett vatten och därefter smakfullt silat genom Fau Melitta Benz uppfinning samt tillsammans med ett par skivor pumpernickel med resterna av en julost är den gryende dagen som en sprudlande sommarmorgon. Jag lägger upp det på Instagram och skriver ”skitgott!” Friggin’ wanking autocorrect ändrar det till ”slutfört!” Jag ser det som ett omen och ändrar till ”supergott!”

Black as a moonless night del 2: Pumpernickel från Wilhelm Prünte – hur gott är inte det!?!? Saftigt, mustigt, mörkt tyskt bröd – finns det något godare i brödväg? Jag har ätit upp flera förpackningar bara de senaste dagarna. En stilla undran – hur mycket sirap har de hällt i det här? Jag kollar förpackningen. Fyra ingredienser: grovt rågmjöl, jäst och vatten och salt. Hur är det möjligt? Dessutom inga kryddor! Jag mailar Prünte och skriver att brödet är fantastiskt gott och det är helt otroligt att det bara är fyra ingredienser och hur gör man??? Någon timme senare får jag svar. ”Dear Mr B, First of all a Happy New Year!! It is a pleasure to listen a compliment from the customer side. We are very happy that you appreciate the uniqueness of our bread. I need to say that it tastes so good because it is made according to a well-treasured family recipe (our bakery has been grounded in 1778) and it is 100% natural!!” Efter lite googlingar visar det sig att detta fantastiska bröd ska vara inne i ugnen i typ 20 timmar på låg värme. Vörtbröd från påse är för whimps! Nu ska det bakas ordentligt bröd! 

Mål 2013

Dåså! Nytt år, nya friska tag. Förra våren kännetecknades av min hundradagarsbloggtjurrusning, var faktiskt inne på att göra om det nu i vår. Men jag har ett annat projekt på gång som jag tänkte fördela mina resurser till – jag tänkte skriva en deckare. Faktiskt! Vi får väl se om den blir spännande eller inte, eller om jag faller i alla fallgroparna som jag kritiserat alla andra för.

Det ska väl påpekas att inget är klart i dagsläget. Jag har ingen story, inget upplägg, inga utmejslade karaktärer. Jag har skrivit åtta sidor inledning och jag har redan haft ihjäl en person. Ett skott med ingångshål strax under skulderbladen, hon dog direkt. Mördaren efterlämnade inga spår. Vi får se hur det utvecklar sig.

Förebilder på deckarhimlen är Snabba Cash för berättartekniken, Henning Mankell för det genomarbetade, Denise Rudberg för humorn och Leif GW Persson för det realistiska.

- Leif GW Persson, du har sagt att det finns många inkompetenta poliser.

- Va, det har jag aldrig sagt!

- Nehe?

- Jag har sagt att alla poliser är inkompetenta!

Planen är att skriva en sida om dagen, så mot slutet av 2013 bör jag ha ca 365 sidor vilket kan vara nog. Just nu ligger jag på åtta. Återkommer.