Den andra uppgiften i det tredje avsnittet av Sveriges Mästerkock var att slå en hollandaise. Intressant och svår uppgift, dock väljer
jag att hoppa över den så länge och istället ge mig på den tredje utslagningsuppgiften:
att göra crêpes.
Men först lite existentiella bryderier! Talar Mannerström, Aujalay
och Moberg om crêpes, eller om galettes? En inte helt oknivig fråga, som Leif GW Persson skulle kunna säga. Efter diverse googlingar och minnesuppfriskningar
från våra Gotlandsäventyr där besök på crêperier brukar vara stående inslag
verkar det vara som så att crêpes är
söta efterrättscrêpes och galettes är
matcrêpes. För den som nu inte varit på Giotland den senaste tiden kan jag
nämna att crêpes är gjorda på vetemjöl och galettes på bovetemjöl. Jag kollar
lite på instagram vad hashtaggen #crepes ger för bilder och mycket riktigt: 95
% är pannkakor med söta fyllningar, ofta med skivade jordgubbar på.
Men å andra siden kan du köpa Findus champinjoncrêpes och
var inte Prins Bertil en hejare på räkcrêpes? Dessa är dessutom rullade,
jämfört med de giotländska galetteskaperna där standard verkar vara partiell övervikning. Hm. Dock verkar det
finnas en viss begreppsuppfattning här på fastlandet att du faktiskt kan äta matcrêpes, oavsett vad
giotlänningarna och alla exilfransoser på just den ön anser. Nåväl – det får
bli matcrêpes, d v s rullade pannkakor med matig fyllning. Tiden är satt till
45 minuter.
Deltagarna i Sveriges Mästerkock får tillgång till hela
skafferiet, allt från kyckling och räkor till kantareller verkar finnas. De
flesta verkar dock välja svampcrêpes, vilket jag också bestämmer mig för att
göra. Champinjoncrêpes med lite fänkål och pancetta, istället för bacon. Varför
inte? Sabis i Fältan ställer sig först svagt avvaktande till min förfrågan, men
efter visst letande hittar de en liten bit pancetta i den manuella charken. Ta det rätta, ta pancetta mumlar jag
svagt för mig själv när jag springer mot kassorna.
Moment ett: blanda ihop pannkakssmeten. Som alla vet är
pannkakssmet förmodligen det enklaste receptet som finns att komma ihåg: ett
ägg, två dl mjöl, tre dl mjölk. 1+2+3, enklare än så blir det inte! Jag tog dock
två ägg, mest för att jag ville ha den extra krispig. Vet inte om det gjorde så
att den blev mer krispig eller inte, men två ägg åkte i i alla fall och det tog
ungefär sju minuter att blanda till pannkakssmeten.
Därefter skivning av champinjonerna och hackning av den
lilla fänkålsbiten.
Allt ner i stekpannan för att stekas mjukt i olja. När allt
börjar bli lite mjukt och allt vatten som svampen släppt ifrån sig har
avdunstat rör jag ner pancettan och låter den fräsa med ett tag.
Men sedan ska det ju göras en stuvning av allt, heller hur?
Här kommer det svåra momentet, mest eftersom jag hatar stabbig mat. Får grymma kväljningar av stuvningar och
kladdiga, övermjölade såser! Sist jag redde en sås var nog i Lund, skulle jag
tro. Hursomhelst, en stuvning ska göras. Jag tar fram mjölpaketet och ytterst försiktigt
pudrar jag över lite mjöl. Måste räcka. Därefter, i med lite mjölk och allt
blir till en ganska kraftig stuvning. Det går nog att äta.
Slutligen montering: stek upp ett par pannkakor, lägg på
fyllning och rulla. Tänk på att den första blir alltid katastrof! Vill du veta hur Kaiserschmarrn
ska se ut – there you have it.
Crêpes ska vara rullade, inget annat. Hur de
smakade? Kalasgott! Jag får lite förbättringsförslag från C, t ex att hackad
persilja hade varit gott i. Kan inte annat än hålla med.
Och om de var mättande? Vi tar dem till frukost på söndagen
och var mätta resten av dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar