Galet gott!

För inte allt för många inlägg sedan reflekterade jag över det här med crêpes. Mer specifikt undrade jag om det verkligen fanns något som kunde kallas för matcrêpes, eller om det egentligen handlade om galettes. Med matcrêpes menar jag crêpes som inte är söta. Nu vet jag bättre – det finns matcrêpes. Jag fick värdefull information från bland annat Franska Matkompaniet, och nu är jag en upplyst människa!

Men trots att det nu faktiskt finns något som heter crêpes, som nu inte är en efterrätt, finns det fortfarande något som heter galettes. Och för att inte bli utpekad som någon farare med osanning tänker jag dock undvika att ge mig in i några definitionsdiskussioner och likt de tågresande vetenskapsmännen blott nöja mig med en definition som utgår från att en galette är en maträtt som serveras på Gotland, förslagsvis på Kutens Bensin och förslagsvis på en smet av bovete istället för vetemjöl och förslagsvis med ett stort inslag av romantisk exilfransosianism. Så, nuff said bout that.

Alltid efter våra Gotlandsäventyr (se t ex här och här) har vi varit fyllda med en längtan att göra egna galettes, nu i somras inget undantag. Efter varje hemkomst har jag surfat runt efter recept på galettes, men aldrig riktigt kommit underfull med hur smeten skulle göras. Det har inte riktigt funnits någon samstämmighet, vissa recept ville ha det till fyra deciliter bovetemjöl och åtta deciliter vatten, andra fyra deciliter bovetemjöl och fyra deciliter vatten! De gånger vi gjort egna galettes har jag provat mig fram till att få rätt konsistens på smeten och naturligtvis inte skrivit ner proportionerna.

Efter inslaget i Sveriges Mästerkock bestämde jag mig dock för att prova med 1-2-3 som funkar för pannkakor. Ok, jag lovar och svär att aldrig mer kalla osöta crêpes för fyllda pannkakor, men 1-2-3 kanske funkar! Sagt och gjort. Ett ägg, två deciliter bovete, tre deciliter vatten. Häll i allt i en bunke. Rör ihop.

Det funkade faktiskt superbra! Smeten blev precis så rinning som den skulle vara. Så för alla som undrar hur du gör en bra galettessmet, tänk 1-2-3.

Jag kan väl i ärlighetens namn säga att jag tyckt att alla de galetter vi ätit på Gotland har varit lite småtrista, om vi talar om själva galetten. Gråa och lite sladdriga, helt ok som skal åt fyllning men i sig ganska trista. Jag ville att mina galetter skulle vara mer krispiga, vara mer åt rårakshållet. Förmodligen helt fel om de ska efterlikna de i Bretagne, men det är mindre viktigt i sammanhanget. Därför stekte jag galetterna lite extra mycket så att de blev lite fastare och frasigare. Vänd gärna ett par gånger i stekpannan, så de blir ordentligt gräddade!

Sedan fyllningen: de galetter vi ätit på Gotland har alla varit ganska spektakulära, med massa olika ingredienser. Sedan har de varit vikta. Men eftersom mina galetter är frasiga väljer jag att lägga på fyllningen utan att vika, som en pizza ungefär! Fyllningen steker jag separat. Den här gången tar jag champinjoner, lök och röd paprika, men du kan ju ta det mesta. Ost behövs! Jag tror det ska vara Emmentaler, men annan smakrik ost funkar fint.

Monteringsmässigt blir det således en frasig galette i botten, på med ost, låt smälta någon minut, sedan på med fyllningen och toppa med ost, låt allt steka ett par minuter eller kör i ugn. Resultatet: som en pizza utan den tunga botten!

Dag 8, inlägg 8

PS De tågresande vetenskapsmännen? Tre vetenskapsmän, en astronom, en fysiker och en matematiker åkte tåg i Skottland. Ute på en äng betade några svarta får. Astronomen sa: "i Skottland är alla får svarta." Nja, sa fysikern. "I Skottland finns det en flock svarta får." Helt fel, sa matematikern. "I Skottland finns det en flock får som är svarta på minst ena sidan."