Fluffigt, typ

Kära läsare, jag har gjort sufflé. För första gången i mitt liv, ska jag väl tillägga! Det var mycket intressant och faktiskt mycket gott. Det hela började med att jag ville göra något åt min matlagning, som jag sedan en tid tillbaka har känt ett gryende begär att förbättra, förnya och utveckla. Det har blivit ganska mycket gamla hjulspår på sistone, och jag tror att inslagen om Sveriges Mästerkock har varit katalyserande i detta förbättringsarbete.

Därför var det med stor förväntan om nya insikter och nya höjder i min matlagning som jag visade Tore Wretmans bok Festmeny för C med instruktionen att ”du har fria händer – välj ut något!” Det skulle som sagt ta en intressant vändning. Efter en stunds funderande återkom C med två rätter. Först en lammgryta. Inga problem. Sedan en sufflé – en ansjovissufflé till och med! Madre mia mon Creatore! Men, har du sajnat upp är det bara att bita ihop och leverera.

Som jag berättat om tidigare så är Tore Wretmans Festmeny en av mina stora inspirationskällor för god mat. Jag har dock inte lagat så värst många rätter från boken, men sättet att behandla råvaror och synen på mat har varit mycket inspirerande och vägledande. Några rätter har dock följt mig genom åren, inte minst hans vaniljparfait med hallonsås. Helt underbar! Nu för drygt två år sedan gjorde jag även hans smördegsinbakade laxmusliner. När Mr Oh, man! genomförde sitt Butlerprojekt tyckte jag att det kanske skulle vara intressant att ge sig an ett Wretmanprojekt. Lite mastigt dock. Men vem vet? Vi kanske är fler därute som vill köra ett Wretmanprojekt? Hör av er!

Sufflé, således. För mig är sufflé urtypen för klassisk fransk husmanskost och det är väl lite synd att den inte är så vanligt förekommande. Men jag kan tänka mig att många mest ser till riskerna än till fördelarna. Om vi slänger oss med aktietermer så skulle jag nog säga att risken är för hög i förhållande till den förväntade vinsten. Visst, det är spektakulärt att den är hög och visst är den god, men den kan lika gärna komma ut ohög. Detta tror jag även att restauranger tycker – mycket jobb och inte garanterad leverans.

Det visade sig vara ganska enkelt ändå. Jag rörde ihop grundsmeten, vispade äggvitan, blandade allt och in i ugnen. Under tiden gjorde jag béchamelsåsen.

Spänd förväntan. Är det en höjning? Ja, jag tror att den är högre nu än förut. Coolt, den reser sig!!! Eller? Håller den inte på att sjunka ihop? Ja, jag tror den är på väg ner – faaaack!!!

Men den sjönk inte ihop. Totalt sett var den uppe på en faktor 1,7 av ursprungshöjden och slutade på 1,4. Smaken var riktigt god. Jag visste väl inte riktigt vad jag förväntade mig av en ansjovissufflé, även om jag nu tycker om ansjovis och fullkomligen älskar Janssons så verkade det lite suspekt. Men smaken var det inget fel på och konsistensen var riktigt härlig. Så nu blir det nog fler suffléer! Tänkte ge mig på en ostsufflé och sedan en chokladsufflé. Återkommer!

Dag 7, inlägg 7